- Project Runeberg -  Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början / Skåne /
4

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trolleholm. Torrlösa socken, Onsjö härad, Malmöhus län. Af August Hahr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA SLOTT OCH IHERRES1TIEN

tegel i munkförband, de hvitputsade fördjupade
fönsterinfattningarna med sina tryckta murade
bågar, de förut omtalade friserna med den öfver
dem något framdragna muren bidraga jämte
den slingrande murgrönan väsentligt till det
lifliga, måleriska intrycket. Taken äro belagda med
holländskt svartglaceradt taktegel. Tornen äro,
utom det nordöstra som har koppar, täckta med
galvaniserad, i kopparfärg målad plåt.

Men, innan vi lämna den stenlagda borggården,
må vi till sist nämna, att den åt öster till en del
begränsas af ett par från flyglarna framspringande
tegelmurar, hvilka sluta i ett par tegelpelare, som
resp. framtill smyckas af en i sten huggen
dekorativt hållen naken manlig och kvinlig bild
och öfverst krönas af en stenurna, hvilken
stendekoration stam-

Killeröd, Långaröd, Pårup, Rya, Ströeröd,
Stödhaf, 9 gårdar i Torrlösa och 3 gårdar i
Vidtsköfle). Till Tage Thotts egendomar hörde äfven
det närbelägna Näs samt Sireköpinge.

Hvar Kattsnafve låg, är nu väl omöjligt att med
visshet afgöra. Namnet synes tyda på, att
gården var belägen på en i en sjö utskjutande smal
landtunga. En sjö har också här en gång
funnits, och den Thottska borgen uppfördes vid
sjöns västra ända i en af moras uppfylld trakt
på en af de s. k. »Trollekullarne», som
naturligtvis ännu längre tillbaka varit holmar i nämnda
sjö. Efter sin 1533 aflidne äldre broder Erik
kallade Tage gården Eriksholm. Den nya borgen
uppfördes med hänsyn till försvaret. Vattenfyllda
grafvar omgåfvo densamma. Läget var väl valdt,

till följd af att

mar från
1700-talet och gör en
vacker verkan, ej
minst genom den
förnäma patina
tiden förlänat
densamma.

En minnessten
öfver en af
gårdsportalerna har
redan upplyst oss
om, hvem
upphofsmannen till
dennaståtliga
ombyggnadär.
Grefve Carl
Trolle-Bonde blef genom
K. Maj:ts utslag d.
18 mars 1886 in-

sjön ofta
öfversvämmade den
sanka
omgifningen. Borgen var
kvadratisk med
en liksidig inre
borggård. För
försvaret afsedda
voro ett rundtorn
i nordost och eett i
sydväst (det förra
delvis, det senare
nästan helt och
hållet bevaradt,
om äfven
åtskilligt förändradtf).
Som vanligt
sirades de trevåniga

nehafvare af

Trolleholmsfideikommiss. Två år därefter var den omfattande
restaureringen i gång och afslutades d. 18 maj 1889.
Byggnadskostnaden beräknades uppgått till
216,665 kr. 10 öre.

Eget nog finnas, som vi sett, ännu kvar de två
minnestaflor, som bevara hågkomsten af borgens
första uppbyggande på 1500-talet och af dess
grundliga ombyggnad vid 1700-talets midt efter
den brand, som 1678 endast lämnade de nakna
murarna kvar. Vi känna redan dessa minnesstenar.
Den äldre erinrar om riksrådet 7Tage Olftosen
Thott, godsets första ägare. Det bildades af två
gårdar vid namn Kattisnabbe eller Kattsnave,
som genom byte med Herrevadskloster
öfverkommits, samt ett antal hemman, som riksrådet
ärfde efter sina föräldrar Otto Thott och Karin
Hollunger (Allerup, Boarp, Djurup, Kärrstorp,

Trolleholms slott från sydväst.

längorna af
gafvelrösten, den
östra, liksom den
södra af ett, den norra däremot af två sådana.
Närmast under taken syntes talrika skottgluggar.
Från inkörsporten i öster var en vindbrygga
slagen till den plats, där långt senare stall- och
ladugårdslängor bildade en fyrkant, öppen endast
åt slottet. På 1500-talet torde sjön
öfversvämmat äfven en stor del af n. v. ladugårdsplanen.
Af den af ingeniörkapten Burman 1680 tagna
teckningen, som 1756 jämte många andra af
samma hand i gravyr utgafs af A. Fischer,* kan
man få en ungefärlig föreställning om Eriksholms
vid den tidpunkt, då teckningen togs, visserligen
ganska illa åtgångna borg.

Efter Tage Thotts död (1562) ärfdes
Eriksholm af sonen Of/to. Hustrun, Else Holgersdotter

* »Prospecter af åtskillige märkvärdige byggnader, säterier och
herrgårdar uti Skåne. »

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 4 20:57:23 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssoh/ska/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free