Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trolleholm. Torrlösa socken, Onsjö härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESTEN
Krigsåren 1709—1720 var den indragen till
svenska kronan. Vid krigets slut voro Herulfs
söner Börje och Holger rättsinnehafvare, hvilka
1726 o. 27 försålde sina andelar till sin kusin
öfverstelöjtnanten Fredrik Trolle, ägare af Näs,
som han ärft efter sin far Arvid Trolle
(naturaliserad svensk adelsman 1689).
Denne dugande man blef af ingripande
betydelse i borgens byggnadshistoria. Efter
branden 1678 hade byggnaden allt mer fått förfalla,
ja, t. o. m. lämna stenmaterial till flera af godsets
gårdar, så att mot 1700-talets midt norra och
södra flyglarna voro nästan försvunna. Fredrik
Trolle beslöt sig 1750 för att åter iståndsätta
huset. Öfverintendenten Carl Hårleman
(drottning Lovisa Ulrikas bekante arkitekt) fick i
uppdrag att utföra ritningar. Och resultatet blef en
slottsbyggnad, som i hög grad afvek från den
ursprungliga. Det västra partiet blef
hufvudbyggnad, flankeradt af två runda torn med
kalottliknande tak — man jämföre dem med de
Hårlemanska kalottäckta tornen vid Uppsala slott —
och från detta tre våningar höga midtparti
framspringa låga, envåniga flyglar, som sluta med
små rundtorn. Den östra sidan af den forna
fyrkanten lämnades fri. Af de nämnda tornen
voro två nyuppförda. Hufvudbyggnaden fick
brutet tak, och alla ytor hvitputsades. Det hela
blef ett mixtum compositum af gammalt och nytt.
De afbildningar, som dels från 1700-talet, dels
från 1800-talet finnas af slottet, vittna tillfyllest
om denna föga lyckliga restaurering. I sitt nya
skick stod slottet färdigt omkr. 1760, men kom
aldrig att bebos af Fredrik Trolle. Gårdens namn
Bottenvåningen.
Trapptorn.
. Vestibul.
I.
2
3. Biljardrum.
4. Vintertrådgård.
5. Äbk.
1. Serveringsrum.
Y†v.
10 11.
7. Spiskammare.
8. Matrum.
9. Rum.
DL
é
⚔
f Rvr
ändrades till Trolleholm, men viktigare var, att
godset år 1755 förlänats fideikommissnatur.
Efter ägarens år 1770 timade död
öfvergick det till äldsta dottern FViveka Trolle, sedan
1764 änka efter riksrådet grefve Gustaf Bonde,
och därmed kom det i en ny ätts händer.
»Riksrådinnan», som skildras som en i hög
grad klok, energisk och viljestark dam, älskad
och fruktad af barn och fränder, afled 1806.
Hennes son Carl, president i Åbo hofrätt,
riksmarskalk m. m., hade redan 1791 gått ur tiden,
hvarför Trolleholms fideikommiss tillföll
sonsonen grefve Gustaf Bonde, som i enlighet med
sin farmors fars bestämmelse upptog det
Trolleska namnet och alltså blef den förste
Trolle-Bonde. Han är ingen annan än den både som
konstälskare, mäcenat och insiktsfull
administrator af sina stora gods bekante »blinde excellensen
på Säfstaholm». Äfven Trolleholm blef föremål
för hans reformer. Utom hufvudgården
indelades godset i 125 lotter (farmer), som
bebyggdes och utarrenderades, hvarjämte den gamla
hofveriskyldigheten upphäfdes. Det var den
framsynte Rutger Macleans på Svaneholms exempel
han i likhet med många andra häri följde. Det
af excellensen väsentligt förbättrade godset
ärfdes år 1855 af hans brorson Gustaf Trolle- Bonde
d. y. (för öfrigt innehafvare af Säfstaholm,
Kjesäter, Vibyholm, Hörningsholm, Toftaholm o. a.
egendomar), efter hvars död år 1884, och sedan
process fått skilja mellan hans söner Fredrik och
Carl, Trolleholm 1886 tilldömdes den n. v.
innehafvaren, grefve Carl Trolle Bonde, som i olikhet
med sina två närmaste föregångare är på Trolle-
1I tr. upp.
. Tambur.
. Förmak.
. Salong.
. Kabinett.
. Finterträdgdrd.
. Sängkammare.
. Toilettrum.
. Ratm.
10. Musikrum.
11. Frukostrum.
12. Rökrum.
13. Mafsal.
œr1 ou D
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
