Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trolleholm. Torrlösa socken, Onsjö härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holm bosatt och med hvilken en ny æra i
godsets historia vidtager. Genom honom är det
som den gamla borgen till förnyad glans
återuppstått. Utom de betydande förtjänster, han
inlagt i förvaltningen af sitt stora gods, bör här
ej heller lämnas onämndt, att grefve Carl
Trolle-Bonde är en af vårt lands produktivaste
författare i person- och godshistoria.* Sedan år 1867
är han gift med friherrinnan Eva Fredrika
Emerentia Leijonhufoud. Af de elfva barnen, fem
söner och sex döttrar, äro de flesta gifta, så att
en stor skara barn och barnbarn nu vid
familjehögtider kunna samlas på fädernegården. —
Redan känna vi det yttre af det nuvarande
Trolleholms slott. Men lika stort, om ej större
intresse erbjuder dess inre. Äfven detta är
grundligt omgestaltadt, så att föga nu mer minner
oss om borgens inre karaktär på riksrådinnans
eller excellensens tid.
De här meddelade planerna ge oss en
föreställning om de förnämligaste rummens läge
och storlek. Dessa rum ligga i
hufvudbyggnaden och den norra flygeln.
Från borggården inträder man i en tvärs öfver
huset lagd vestibul, dekorerad med bl. a. stora
porträtt af de Erikska konungarna och Karl
Knutsson, kopior efter fantasibilderna på
Vibyholm. Till höger är i trapptornet uppgången
till andra våningen, till vänster en åt gården
vettande korridor, där ett par hundra
rådjurshorn uppsatts, minnen efter jakter i Trolleholms
skogar. Från densamma inträder man i
biljardsalen, som har en stor öppen spisel af
kolmårdsmarmor samt en panel i ekfärg med infällda,
äfvenledes i ek målade gamla järnugnsplattor,
som visa naiva bibliska scener. På väggarne äro
en mängd vyer af Bondeska egendomar uppsatta,
däribland den här afbildade vyen af Trolleholm
från 1852, en akvarell af W. Wallander,
skildringar af Kjesäter, i olja och akvarell, af C. S.
Bennet, Elias Martin, Johan Arsenius, af
Säfstaholm af L. von Röoök etc. etc. Korridoren för
till södra flygelns bottenvåning, som upptages af
gästrum och en utanför detsamma löpande gång.
Denna, som är boiserad och målad i gråblått,
är utomordentligt rikt dekorerad med taflor.
Bland dem märka vi flera i panelen infattade
större och smärre målningar ur Ehrenstrahls
skola, och en del äro kopior af kända
Ehrenstrahlska original, så t. ex. Ehrenstrahls
själfporträtt med måleriets gudinna (på Nationalmuseet),
»Tiden afslöjar sanningen för historien» (på Drott-
* BI. hans förtjänstfullaste arbeten må nämnas: Trolleholm förr
och nu» i fyra delar, af hvilka den som skrifver dessa rader haft den
största nytta, »Hesselby». »Anteckningar om Bonde-
släkten, etc. etc.»
»Kjesäter».
TR OLLEHOLM
—
ningholm), ett par jakttaflor på Drottningholm.
Möjligen återgår äfven den s. k. »Troheten» till
ett Ehrenstrahls original. Emellertid visar denna
i rödt draperade unga dam en omisskännlig
frändskap med en af figurerna å den af
Ehrenstrahls elev Caspar Kenckel målade Bondeska
familjetaflan i förmaket i andra våningen. Det
är därför alls ej otroligt, att just denne ej är
främmande för de här uppsatta kopiorna efter
sin berömde mästare.
Äfven upptäcka vi några intressanta gamla
porträtt såsom af drottning Lovisa Ulrika,
obekanta damporträtt, ett barnporträtt, som bär den
sällsynta signaturen »Edward Orm pinxit 1721»
m. m.
Ha vi gått upp för den med namnförsedda
vapensköldar af koppar samt med målade
tänkespråk sirade trappan i tornet, nå vi först
entrérummet till andra våningen. Här liksom i de
följande med konstmöbler och taflor smyckade
gemaken är det blott det viktigaste vi kunna
fåästa uppmärksamheten vid. Redan från början
må då framhållas, att den stora
Trolleholmssamlingens förnämsta värde ligger mindre i taflor
och skulpturer än i gamla konstnärliga
möbelföremål. Af dylika hyser Trolleholm ett
verkligen betydande antal från skilda århundraden.
Men, att äfven den äldre målarkonsten här kan
vara förnämt representerad, öfvertygas vi om
redan vid inträdet i det nyssnämnda rummet.
Till höger upptages nämligen väggen af en
stor mörk tafla med figurer af ett kraftigt
naturalistiskt kynne. Den framställer den
uppbyggliga historien om konung Alboin, som vid ett
gästabud sökte tvinga sin gemål Rosamunda att
dricka ur sin faders hufvudskål, den Alboin
visserligen låtit förvandla till en dyrbar pokal.
Äfven en ringare kännare af Italiens 1600-tals
måleri anar här en Caravaggios mäktiga konst. Det
är emellertid ej mästaren själf, utan en af hans
trogna anhängare, Matteo Preti (kallad 2/
Calabresej, som i Rom 1657 mäålat denna
Caravaggios stilriktning förträffligt illustrerande målning.*
De i detta rum nppsatta porträtten äro dels
original, dels kopior. Bland de förra märkas
de restaurerade porträtten af Erik Gustafsson
Leijonhufvud och hans gemål Dorte Banér, från
tiden omkr. 1650, båda af någon den äldre
nederländska porträttstilen tillhörande mästare (t. ex.
en Heinrich Münnichhofen), vidare ett obekant
fruntimmersporträtt från 1600-talets slut,
karaktäristiskt genom den höga spetshufvudbonaden,
den s. k. fontangen. I sin varma färggifning i
* Preti var mest verksam i Neapel († 1699).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
