Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torup. Bara socken, Bara härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med sistnämnda namn vid
Malmö—Genarpsbanan.* Det är omgifvet af härliga bokskogar,
som sommartiden på lunda- och malmöborna
ej förfela att utöfva sin tilldragningskraft.
Trakten är kuperad och vattenrik, och slottet var
förr helt och hållet omgifvet af en nu mer (sedan
1790 talet) torrlagd skogkransad liten sjö, som
bildats genom uppdämning. På en annan holme
låg ladugården med sina längor, liksom ett slags
utanverk, och förbindelsen mellan holmarna
inbördes och med
fastlandet
förmedlades genom
vindbryggor.
Tillträdet till det
befästa huset var
alltså så mycket
som möjligt
försvåradt. Nu
omges det blott af
några små kanaler,
i hvilka grönskan
och de röda
murarna spegla sig.
Det ej minst
märkliga med
Torups slott är, att
dess yttre
karaktär bevarats
jämförelsevis oskadad
genom tiderna. Sådant det vid midten af
1500-talet byggdes af den för sin oerhörda rikedom
ryktbara fru Görvel Fadersdotter Sparre (från
Hjulsta i Uppland), så se vi det till det ydfre,
åtminstone i hufvudsak, ännu i dag. Öfver en
sockel af oregelbundna granitblock höja sig de
röda längorna i tvenne hufvudvåningar. Högst
upp finna vi en vindsvåning med skyttegluggar
under det branta tegeltäckta vattentaket.
Materialet är tegel (i varierande förband). Öfver
ytorna har i senare tid målats ett svart
rutmönster. Fönstren ha fordom varit rundbågiga
och deras fördelning föga regelbunden. Här och
hvar se vi aflastningsbågar af omväxlande röda
och hvita stenar (tegel och kalksten), minnen
efter äldre fönster. Sannolikt ha förändringar
i afseende på fönstren mer än en gång inträffat.
Sitt gifna intresse ha resterna — ett par på
Friherrinnan Henriette Coyet,
född Cederström.
kant ställda stenblock — af de på flera håll
utspringande samt olika ändamål tjänande
karnapperna.
Från den fyrkant, som längorna bilda,
framskjuta diagonalt två kraftiga torn, det ena åttkan-
* Ett annat Torup, Torups gård, fideikommiss i Piperska släkten,
ligger i Hvitaby socken vid östra kusten.
TORUP
5
al
D
tigt öfver en bredare rund sockelvåning, det andra
rundt. Afsikten med dylika torn var att bereda
strykvärn för de två närmast liggande sidorna.
Rundtornet (i s. o.) har fordom varit en våning
högre, hvilket bl. a. märkes af den uppstigande
gafveln där bakom, som blott till ena hälften
är arkitektoniskt karaktäriserad. Den enkla
tornhufven är täckt med tegel. Det motsvarande
åttkantiga tornet, till hvilket n. v. ägaren låtit
anlägga en trappa i breda afsatsplan, anses vara
en ombyggnad af
Sigvard Grubbe i
början af
1600-talet. Det bär
också hans och hans
gemåls, Hilleborg
Ulfstand,
vapensköldar.
Portalinskriften (jmfr
nedan) talar äfven
om »nya torn».*
Upptillafslutastornet af en
rundbågsfris samt har
en mycket låg
tornhuf. Här som vid
andra skånska re-
Kammarherre nässansborgar är
Gustaf Johan Coyet. det utom tornen
gaflarna som bilda
de arkitektoniska hufvudmomenten. Ingångssi-
dan (åt norr) med sin mycket enkla portal visar
oss till vänster en ståtlig gafvel, som bildar en
estetisk motvikt mot det åttkantiga tornet till
höger. Det är en medeltida trappgafvel,
smyckad med höga hvitputsade blindnischer med
inställda smärta kolonnetter af huggen sten.
Nedtill begränsas denna dekoration, som liksom hela
röstet springer något fram, af en rätt måttlig
rundbågsfris. Gå vi rundt om nyssnämnda torn
till västra sidan finna vi strax intill tornet en
halfverad osmyckad gafvel samt vid sydvestra
hörnet en hel med blindnischer rikt
karaktäriserad gafvel, som liksom framsidans höjer sig i
fyra afsatser och har tvenne rader höga smala
nischer, i den öfre dessutom två rundlar å ömse
sidor om nischerna. I stället för stenkolonnetter
uppträda här smala tegelband, som i den nedre
nischraden äro halfvägs afbrutna. Mellan den
öfre och den nedre nischgruppen löper ett
insänkt hvitputsadt band, och äfven här afslutas
det en smula framryckta röstet af en rundbågs-
* Det är enl. förf:s mening ej omöjligt, att vid 1600-talets början
äfven rundtornet ombyggdes eller restaurerades. Båda tornen visa till
skillnad från längorna samma slags tegelförband.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
