Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Börringekloster. Gustafs socken, Vemmenhögs härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESAÅTEN
Börringekloster från nordvest.
trup och Essenbeck i Jutland samt erhållit
tillåtelse att upptaga Friisarnes namn och
sköldemärke, hade Corfitz Beck 1741 erhållit nämnda
fideikommiss. Dessa danska egendomar gingo
därefter till hans son, den ofvannämnde Jochim
Beck-Friis, som 1782 fick den danske konungens
medgifvande att sälja dessa gods och
öfverflytta fideikommissrätten på till värdet
motsvarande gods i Sverige. Dessa svenska gods
blefvo Fiholm i Södermanland och
Börringekloster i Skåne. Den svenska regeringens
stadfästelse på utbytet gafs först 1791. Jochim
Beck-Friis, som var en nitisk, dugande man och
konungafamiljen varmt tillgifven, blef riksråd
1769, friherre 1770 och excellens 1772, grefve
1771. Grefvebrefvets (af 1791) bestämmelser äro
särskildt anmärkningsvärda. Däri stadgas, att
»denna grefliga värdighet må sträcka sig till
hvarje tillkommande ägare af detta grefskap, i
den ordning fideikommissförfattningen utsätter».
Därigenom blef fideikommisset ett slags
grefskap, och torde det varit Gustaf III:s mening att
skapa flera sådana grefskap i likhet med hvad
förhållandet ännu är t. ex. i Danmark.
Riksrådet Beck-Friis var gift med friherrinnan
Vilhelmina Staël von Holstein och hade en son,
som afled i späd ålder. Fideikommisset gick
därför vid excellensens död 1797 öfver till hans
bror generalmajoren grefve Corfitz Ludvig
Beck-Friis på Bosjökloster, som dog redan följande
år. Fideikommissarie blef då denns. äldste son
hofmarskalken grefve Corfitz Ludvig samt där-
efter son efter son i tre generationer:
kammarherren grefve Corfitz (1834—1870),
kabinettskammarherren grefve Corfits Augustin (1870—
1897) samt den nuvarande innehafvaren grefve
Corfitz Christian. Den sistnämnde är gift med
Ebba Reenstierna samt har flera söner. —
Naturligtvis väntar man sig, att å ett gods
med sådana anor som Börringekloster några
byggnadsrester vare sig från medeltidsklostrets
eller det senare världsliga, kungliga länets dagar
borde finnas, minnande om det stolta förflutna.
Men så är ej fallet.
En fullkomligt modern, hvitputsad
trevåningsbyggnad jämte ett par flyglar, visserligen med
det härligaste läge vid den vackra sjön, är hvad
vi numera träffa. Ej ett spår af
klosterbyggnaderna. Det är sannolikt, att klosterkyrkan redan
på 1580-talet raserades, när Görvel Fadersdotter
byggde Börringe nya sockenkyrka, som i sin tur
fick vika för den af riksrådet byggda Gustafs
kyrka. Efter fru Görvels död synas boningshus
och ladugårdar åtminstone delvis fått förfalla,
ty 1610 ålägges Sivert Grubbe bygga en ny
ladugård i stället för en gammal och förfallen,
och 1688 nedrefvos tre alnar höga ruiner efter
klostret. Men ännu 1691 kvarstod ett gammalt
stenhus, som af befolkningen kallades »Norrby»,
enär Sören Norby ansågs ha uppfört det. Man
vet, att Karl XI tillät, att huggen sten från de
gamla byggnaderna vid Börringekloster finge
tagas för uppförandet af Caroli eller tyska
kyrkan i Malmö, hvarmed väl afsågs de nyssnämnda
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
