Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marsvinsholm. Balkåkra socken, Ljunits härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SIOTT
skulle uppsatt de båda parallellt löpande taken
med deras fyra gaflar. Huru som helst, något
platt tak har ej från början funnits på slottet. Sitt
värde har den nyssnämnda beskrifningen för hvad
den meddelar om de faktiska förhållandena vid
tiden för dess affattande. Vi få då veta, att tornen
voro täckta med tegel »på italienskt sätt», att de
hade »3 stycken skorstenar och huset 8 stycken,
alla kring sidorna». Från huset förde en på pålar
hvilande brygga af 40 alnars längd till
gårdsplatsen. Denna begränsades i norr af en hundra
fot lång af tegel och gråsten murad ladulänga
»med en murad och upphöjd bro till en stor
port, linjerätt mot borgporten». I väster stod
en stallänga af
gråsten, med tegeltak
och från denna till
grafven en 54 fot
lång och 4 alnar
hög stenmur, vid
hvars ända låg in-
körsporten. Den
östra sidan
upptogs af en — af
landshöfding
Sjöblad uppförd —
korsverkslänga af
60 alnars längd.
Slottsgrafven
omslöt ladugården i
söder och öster
med bredt vatten,
medan i norr och
väster anlagda
kanaler gjorde densamma alldeles kringfluten.
Tvenne trädgårdar funnos, en större i söder, som med
tvenne flyglar äfven sträckte sig öster och väster
om slottet, och en mindre i nordväst, som af
mindre kanaler var helt kringfluten och »prydd
med fyra stycken med buxbom anlagda
lustkvarter med hans excellens’ sal. högvälborne hr
grefvens och fältmarskalken Königsmarcks och dess
grefvinnas namn och andra ritningar uti».
Så stod slottet till 1782—86, då dåvarande
ägaren Gustaf III:s bekante finansminister
excellensen Ruuth företog en genomgripande
restaurering. Gafveltaken med rösten samt tornens spiror
nedtogos, och samtliga tak gjordes platta. Så
väl å själfva huset som å tornen fingo skorstenarna
formen af balustradpostament. Ett antal nya
dylika tillkommo därjämte. Under taklisten
anbragtes de ännu befintliga grofva kragstenarna.
Murytorna putsades och målades. Hufvudvåningen
fick då sina höga rum, och dess fönster förhöjdes.
Därjämte lät excellensen flytta ladugårdshusen åt
Grefvinnan Madeleine Hamilton
»
född Bennet.
o
60
Cåt
HERRESÅTEN
väster samt fylla grafven framför slottet, och på
den sålunda vunna nya planen uppförde han två
mindre envåningsflyglar med höga vindskupor.
Från trädgården i söder lät han slå en bro öfver
kanalen till slottet. Afbildningen i Ljunggrens
»Skånska herregårdar» kan ge oss en
föreställning om den föga lyckliga förändring
Marsvinsholm vid denna restaurering undergick.
Men ännu en ombyggnad har skett, den som
gifvit slottet dess nuvarande karaktär, och som
afsåg att ge det en med dess forna utseende mera
öfverensstämmande prägel. Den företogs 1856
—57 på bekostnad af d. v. ägaren friherre J. E.
Stjernblad. Det var alltså ett slags »stilenlig»
restaurering, i
Kristian IV:stilen,
ehuru den ingalunda
kom att ge en
rekapitulation af det
gamla. Slottet
återfick sina tegelytor.
Portalen och
fönstren fingo en rik
sandstensimiterande
cementornering, hvarjämte
dekorationerisamma
material anbragtes
mellan taklistens
kragstenar.
Framför ingången lades
en
balustradomgifven terrass. Och
på balusterräcken
sparades öfver hufvud taget ej — kring
kanalerna, öfver bryggan från trädgården och äfven
kring taken — ty samtliga balusterkolonnerna
götos i billig cement. Tiden har lyckligtvis
gifvit denna frikostiga cementdekorering en
ärevördig patina. Slottstaket fick formen af en låg
stympad pyramid, öfverst försedd med en altan.
Barriärer med postament och balustrar samt
snirkelförsedda frontongaflar omge å hvarje sida
detsamma. Tornen ha betydligt förändrats. Från
den fyrkantiga afslutningen, begränsad af barriärer
å hvilka i hörnen stå obelisker, uppstiga åttkantiga
smalare torn, som sluta i spirkrönta lanterniner
af koppar. I dessa tornspiror är åtminstone
materialet ädelt. I allmänhet har vid denna för
nu snart sextio år sedan företagna restaurering
slösats med alldeles för mycket detaljer. Från
vissa håll gör emellertid slottsbyggnaden ett
mycket effektfullt intryck. Restauratorn var den
danska arkitekten Zwingman.
Äfven de af Ruuth uppförda flyglarne fingo
Löjtnanten
Grefve Wathier Hamilton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
