Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wanås. Gryts socken, Östra Göinge härad, Kristianstads län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som änka anno 1649
köpte Wanås, har spiseln
säkerligen hitflyttats från
någon henne och
hennes man tillhörig gård,
sannolikt Maltesholm.
Rummen äro gediget
möblerade, så väl med
moderna som äldre
möbler. Af dessa
förtjänade visserligen flera att
särskildt påpekas, men
detta får stå tillbaka för
den angelägnare
uppgiften att närmare
antyda arten af Wanås
berömda tafvelsamling, på
hvilken jag redan i
inledningen till denna
skildring fäste
uppmärksamheten.
Större delen af
taflorna voro förr
koncentrerade i stora salongen,
som då nästan mer
liknade en museisal än
en salong. Nu äro de
spridda i båda våningarna, och hänsyn har tagits
till deras egenskap att äfven kunna dekorera
väggytor. När till och med i de stora
offentliga gallerierna denna riktiga princip börjat
tränga igenom, är dess tillämpning i ett privat-
galleri naturligtvis i högsta
grad befogad. Samlingens
skapare var, som redan
nämnts, grefve Gustaf Adolf
Sparre. De flesta inköpen
skedde i Nederländerna och
Frankrike. Särskildt
gjordes en del värdefulla
tafvelförvärf i Paris åren 1770
och 1780. Hans
mellanhand därstädes var en viss
Langlier*. Genom denne
var det han äfven
förvärfvade sig det senare ur
»Sparreska kabinettet», som
galleriet fordom kallades,
utbrutna praktstycket
»Silenus, omgifven af
backanter», af Jakob Jordaens,
hvilket sedan gick till gref-
k Imfr vidare inledningen till G.
Göthes katalog öfver »Tafvelsamlingen
på Vanås», Sthlm 1895.
WANÄAÄS
Grefve Gustaf Adolf Sparre.
Efter A. Roslins oljemålning på Öveds Kloster.
Spisel i nedre
79
hallen.
vinnan Malvina De la
Gardies samling på
Hamiltonhouse vid
Helsingborg och nu mer
liksom Roslins delikata
porträtt af grefve Sparre
bilda ett par af O-
veds Klosters dyrbaraste
smycken.
Det »Sparreska
kabinettet» fanns först i
Göteborg, där
skriftställaren Lukas von Breda
såg det 1791—1792.
Han omtalar det da i
sina bekanta
konstartiklar i Stockholms-Posten.
Ar 1775 hade grefven
köpt Kulla-Gunnarstorp
och två år därefter gift
sig med friherrinnan
Amalia Ramel. Snart
därpå bosatte han sig på
sin nya ägendom.
Tafvelsamlingen kom
antagligen ej dit förrän
kort före hans död 1794.
På det skånska godset vid Öresund lefde sedan
änkan till sin död 1830, då hon ärfdes af
dottersonen grefve Gustaf Adolf Fredrik De la
Gardie, son af den bekante excellensen grefve
Jakob De la Gardie och Kristina Sparre. Blott
tre år därefter afled den
unge De la Gardie, vid 33
års ålder, och arfvet
öfvergick då till hans far
excellensen, som emellertid 1837
sålde samlingarna till
excellensen grefve Carl De Geer
af Leufsta. År 1855 skänkte
denne större delen till sin
dotterdotter grefvinnan
Elisabeth Wachtmeister, född
v. Platen. Den
öfverflyttades då till Wanås. Ar 1855
och 1894 träffades
fideikommissbestämmelser för
densamma.
Fideikommissgalleriet utgöres af 78
oljemålningar, hufvudsakligen
ur den holländska, belgiska
och den franska skolan.
Såväl för vårt lands som
flera utländska
konstforskare är den väl bekant och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
