Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skarhult. Skarhults socken, Frosta härad, Malmöhus län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKARITOLT
synes dock sannolikt att den blifvit uppförd icke
med ens utan i flera omgångar, så att en
ursprunglig enklare byggnad efterhand blifvit
utvidgad. Till en dylik byggnadshistoria finnas
många analogier i samtidiga danska
borganläggar: ett efterföljande släktled fortsatte hvad ett
föregående begynt. Där en
byggherre blott hade mäktat uppföra
en enda eller två i vinkel mot
hvarandra lagda byggnader, där
fullbordade en efterträdare
anläggningen till en borg med fyra
längor kring en sluten borggård,
den typ som måste anses som
tidens ideal för en
borganläggning.
Skarhults borg består nu af
trenne höga längor belägna,
omkring en åt den fjärde, norra,
sidan öppen borggård. I inre
sydöstra hörnet reser sig ett
åttkantigt trapptorn och vid den
östra längans nordöstra hörn
höjer sig ett sex våningar högt,
massivt rundtorn. Slottslängorna
äro alla uppförda i tre våningar, men äro olika
höga. Högst är den östra längan, som på grund
af sin rikare utstyrsel kan anses som borgens
hufvudbyggnad. Materialet är, som vanligt i
denna tids slottsbyggnader, rödt oputsadt tegel
med dekorativa detaljer i sandsten. Murverket
är med ytterst få, oväsentliga undantag, oafsedt
S»
Friherre Werner
moderna ilappningar, lagdt i det medeltida
förband med löpare och bindare omväxlande i
samma skift, som var i allmänt bruk ännu
under senare delen af 1500-talet och först i slutet
af århundradet utträngdes af det moderna
murningssättet med ett skift bindare och ett skift
löpare. C. G. Brumius, som pa
1840-talet ledde omfattande
restaureringsarbeten på Skarhult,
meddelar i
»Konstanteckningar» att samtliga yttermurar
äro på medeltida sätt uppförda
med s. k. skalmurar med
mellanfyllning af gråsten och bruk. Att
borgens olika längor blifvit
uppförda på olika, om också ej långt
åtskilda tider, synes framgå däraf
att den mur som begränsar östra
längan från den södra (t. ex.
mellan stora salongen och rummet
närmast väster därom) är lika
tjock som östra längans
yttermur, omkring 100 170 cm.
Denna mur torde sålunda en gång
hafva varit yttermur. På samma
förhållande tyder det rikt indelade gafvelröste,
som kan iakttagas i öfversta våningen på
gränsen mellan södra och västra längan. Kan man
tillmäta dessa omständigheter någon afgörande
betydelse skulle de tala för att den östra längan
uppförts först, därnäst den södra och sist den
västra. Flera torde tarfvas innan
sina
von Schwerin.
bevis dock
Skarhults slott från norr.
1II19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
