Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skarhult. Skarhults socken, Frosta härad, Malmöhus län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKARHULT
Skarhults slott från sydväst.
våning var det gröfre skytset placeradt,
hvarjämte på Skarhult äfven det stora tornet var
försedt med kanoner i de två öfversta
våningarna. Tornet täckes numera af ett pyramid-
formigt tegeltak och är under takfoten försedt
med en rundbågsfris som troligen tillkommit
vid den Brunius’ska restaureringen.
Hufvudportalen med ett bredt porthvalf, som
leder in till borggården, är belägen i östra
längan under en framspringande risalit eller
porttorn, en anordning som ofta återfinnes i samtida
dansk-skånska slott och som hade sin grund i
behofvet af ett starkare försvar af den då enda
ingången till borgens inre. Framsprånget flan-
Hufvudportalen i östra längan.
keras af tvenne smala, tydligen ur
dekorationssynpunkt tillkomna hängtorn i hörnen samt
indelas i horisontalriktningen med sandstenslister,
hvilka å själfva gafvelröstet uppbäras af pilastrar
af samma material i tre våningar. Den redan
under antiken vedertagna och af renässansen
bibehållna ordningsföljden mellan
kolonnordningarna är här iakttagen, i det att den nedre
raden har toskanska, den andra joniska och den
öfversta korintiska kapitäl, något som ju tyder
på att det varit en skolad byggmästare som här
ledt arbetet. Gafvelns profiler äro markerade
med sandstensornament. De andra gafvelröstena
å borgen äro af likartad ehuru enklare
anordning och den sydöstra gafveln har ett litet
hängtorn af samma slag som porttornet.
Portens hvalföppning är omgifven af bandade
rusticerade pilastrar och en på liknande sätt
markerad båge och ofvanför ett listverk är
insatt en stentafla, omgifven af ett par pilastrar
med volutornament och en liten lågspetsig
renässansgafvel med ett änglahufvud i hög relief.
Den nämnda stentaflan är rikt skulpterad och
visar i midten en bild af Treenigheten — ett
flerstädes på dylik plats förekommande motiv
samt på ömse sidor härom byggherrens och
hans husfrus vapensköldar. Byggherren var som
nämndes Sten Skarholt Rosensparre († 1565)
och hans husfru, fru Mette Rosencrantz till Vallö
(† 1588). Nedtill läses följande inskrift: »Anno
D:ni mdlxii lod Sten Skarolt som kallis
Rosenspar bygge thette hus. Gud unde hannom meth
höstru oc börn saa ad bygge oc boo, attij til
samen maa hafue then euige roo.» — Man må
lägga märke till att här talas om »thette hus»,
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
