Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häckeberga. Genarps socken, Bara härad, Malmöhus län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
omgifvits af ringmur, och det hela varit så
försvarskraftigt som möjligt. Ty detta fordrades
sannerligen under Hackarnes bittra strider med
den mäktige prelaten i Lund, biskop Birger
Gunnarsson. Genom Helle Hacks giftermål med
Holger Ulfstand gick gården till denne som
diplomat och krigare märklige man, hvilken här
1530 lät bygga den senare vidtberömda borgen,
om hvars enastående präktighet traditionen haft
så mycket att förmäla. Den skulle t. ex. ej haft
mindre än sju spirkrönta torn. Enligt hvad
Martin Weibull uppvisat, var dock denna borg
men det andra, som var fyra våningar högt, var
bevaradt i sitt ursprungliga skick med 11
skottgluggar i fjärde våningen. Hela byggnaden var
af tegel med en kärna af gråsten. Murarna
voro 21/2 aln tjocka. Hintzke säger likväl ej
tydligt, om flyglarna voro fria eller inbyggda i
hvarandra. Förekomsten af de två svåra
rundtornen tala visserligen för en anläggning som
Widtsköfle eller Torup, men när vi höra, att murarna
i det på 1700-talet uppbyggda slottet så väl i
hufvudbyggnad som flyglar voro af gammalt
datum samt vidare finna ett åttkantigt uråldrigt
Slottet från landsidan.
ej märkvärdigare än många andra samtida
skånska herresäten.
Häckeberga skulle enligt Weibull nära
öfverensstämt med Widtsköfle, Eriksholm och Borgeby.
Dessa typer äro dock tämligen skilda. En kort
beskrifning äga vi i generalkvartermästaren Johan
Hintzkes berättelse af år 1676 om de för ett
fast försvar lämpliga skånska borgarna. Han
skrifver, att borgen ligger på en högländ ö i
en skogssjö, inneslutande en tämligen stor
borggård med två starka hörntorn om tre till tre
och en half alnar tjocka murar. Af dessa torn
var det ena — det lägre — då inredt till rum,
torn, som ej alls har någon diagonal ställning i
borgplanen, förefaller det som om längorna i
borgen ej varit inbyggda i hvarandra och tornen i
förhållande till hela borgplanen ej varit
diagonaltorn, och alltså icke Widtsköfle-typen här varit
representerad. Ladugårdsbyggnaderna voro
vidare uppförda af sten. De lågo nedanför borgen
och försvarades af en vindbrygga och en stark
port framför denna. Som borgen var omgifven af
höjder och öar i sjön, kunde den med kanoner lätt
beskjutas. Generalkvartermästaren trodde den dock
vara lämplig som fast ort i en af snapphanarnas
guerilla-krig synnerligen hemsökt byggd. Som
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
