Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Widtsköfle. Widtsköfle socken, Gärds härad, Kristianstads län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA S06r C HERRESÄÅTEN
I nordvästra hörntornet leder en trappa upp på
tornets öfversta, af de under 1800-talet uppförda
tinnarna omgifna altan, från hvilken man har en
vidsträckt utsikt öfver den omgifvande trakten.
Borgens närmaste omgifningar voro med all
säkerhet ursprungligen kala — som ofvan
nämndes, af hänsyn till försvaret. Enligt uppgift var
det grefvinnan Ascheberg, som påbörjade
planteringarna kring Widtsköfle, hvilka sedan af
hennes eliorkommnsnae; fortsattes. Sydost om borgen
ligger en vidsträckt af höga stenmurar
ven trädgård med växthus och orangerier, som
särskildt är föremål för den nuvarande
slottsfruns omvårdnad. Västerut sträcker sig den på
Korridoren två trappor upp i norra längan med fönster åt borggården.
1840-talet anlagda stora »engelska parken» och
på norra sidan om vallgrafven ligga en hel
räcka af ekonomibyg z9nda och ul de flesta
byggda efter ritningar af C. G. Brunius under
hofmarskalken R. H. Stjernswärds tid på
1840-talet.
Ett litet stycke öster om borgen ligger den
under förra hälften af 1400-talet af gårdens
dåvarande ägare uppförda Widtsköfle sockenkyrka,
som på grund af sina målningar räknas som
en af Skånes intressantaste landskyrkor. Såväl
inuti som utanför kyrkan i dess södra yttervägg
finnas en mängd grafstenar öfver forna ägare
till Widtsköfle, däribland flera med ståtliga
reliefbilder. I ett grafhvalf stå icke mindre än 17
mer och mindre praktfulla och väl bibehållna
kistor, i hvilka medlemmar af ätten Barnekow,
som under 1700-talet ägde gården, hvila. AÄAf
stort intresse, särskildt ur kosty mhistorisk syn-
punkt, är en stor målning inom halfcirkelformig
ram som sitter uppsatt i grafkoret på kyrkans
södra sida. Den framställer presidenten Kristian
Barnekow († 1666) och hans båda fruar, Elsa
Ramel och Brita Skeel, samt sex små barn.
Norr om kyrkan ligger ett område som
kallas »gamle gård», där sannolikt den byggnad
var belägen som nedrefs vid midten af
1500-talet, då den nuvarande borgen uppfördes.
Ljunggren uppger att detta äldre Widtsköfle bestått
af blott ett enda hus, som jämte en ladugård var
omgifvet af vattenfyllda grafvar. — Ännu längre
tillbaka i tiden låg godsets hufvudgård, som då
kallades Egeside, omkring fyra kilometer
nordost om den nuvarande borgen vid Yngsjön straxt
söder om Helgeåns inflöde i denna sjö.
Området närmast väster om Yngsjön kallas än
i dag Egeside.
De äldsta kända ägarne till
Widtsköflegodset uppgifvas hafva varit tvenne
bröder Harald och Holger Egeside eller
Egeteside, hvilka skola hafva lefvat kring
midten af 1200-talet. En af dessa hade en
son, riddaren Peder Egeside, som skall
hafva lefvat i början af 1300-talet. Han
var möjligen fader till Inger
Pedersdotter Egeside, som blef gift med
Verner Brahe hvilken nämnes som den
danska Brahesläktens stamfader. Denna
danska Braheätt, som utgick på svärdssidan
år 1786, förde i vapnet en stolpe af
silfver i svart fält. Herr Verners och
fru Ingers son var Nils Brahe till
Gyllebo och dennes son 7Torkil Brahe, hvilka
bägge jämte deras fränder af
Egesidesläkten skola hafva ägt Widtsköflegodset
eller delar däraf. Herr Torkil hade två söner,
af hvilka den äldre, Nils Brahe skall hafva ägt
Widtsköfle hufvudgård; den yngre, Peder Brahe,
som lefde i slutet af 1300-talet är den första
historiskt påvisbara medlemmen af Brahesläkten.
— Denne herr Peders äldre son, Torkil Brahe,
hade en dotter Johanna, som blef gift med den
svenske väpnaren Magnus Laurensson till Tärna
och därigenom stammoder för den svenska
Braheätten, som i vapnet för två svarta vingar i
gyllene fält. Herr Magnus’ och fru Johannas barn
upptogo nämligen moderns släktnamn, men
bibehöllo faderns vapen.
Herr Peders yngre son Axel Brahe († efter
1425) ägde Widtsköfle, som han uppgifves hafva
köpt af bar Grubbe och Per Egeside; en del
af gården fick han dock år 1401 af fru Märta
Äkeasdotter och den del som tidigare tillhört
ätten Krognos — riddaren Holger Gregersson
Krognos († 1382) — fick han med sin hustru
Holgere Holgersdotter Krognos.
24 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
