Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Widtsköfle. Widtsköfle socken, Gärds härad, Kristianstads län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WIDTSKÖFLE
Uppgifterna om Widtsköfles ägare under
medeltiden äro ovissa och delvis hvarandra
motsägande; de äro här sammanställda
hufvudsakligen efter Ljunggren: »Skånska herregårdar»,
Styffe: »Skandinavien under unionstiden» och
Thiset: »Danmarks adels aarbog».
Den nyssnämnde Axel Brahe uppgifves hafva
varit ensam ägare till gården och skall hafva
låtit bygga Widtsköfle kyrka. Gården ärfdes af
hans son Peder Brahe, som lefde 1441 och
hvars hustru, Brita Thott, år 1452 under konung
Karl Knutssons härjningståg i Skåne försvarade
Widtsköfle, något som låter förmoda att här
redan då fanns ett fast hus, det ofvannämnda
norr om kyrkan belägna.
Peder Brahe hade två söner Axel Brahe (†
1487) och Nils Brahe († 1480-talet), hvilka båda
skrefvo sig till Widtsköfle. Den förre ägde
äfven Krageholm, den senare Varås. Styffe
uppger att Widtsköfle under medeltidens sista
decennier var pantsatt till Lunds
ärkebiskopsstol och lydde under fogden på Ahus slott.
Widtsköfle ärfdes emellertid af de ofvannämnda
herrarnas söner, kusinerna Axel Axelsson Brahe
(† 1551) och Nils Nilsson Brahe († 1529) men
samtidigt nämnas också andra ägare till gårdar
i Widtsköfle. Nils Nilsson Brahe dömdes som
ofvan omtalades år 1525 förlustig lif, ära och
gods och hans kusin Axel Axelsson köpte året
därpå den till kronan indragna delen af
Widtsköfle »til eydom» som inskriften ofvan
inkörsporten på borgen omtalar.
Sönerna Lave Brahe († 1567) och Jens Brahe
(† 1560) ägde till en början gården gemensamt,
men slutligen blef Jens ensam ägare. Det var
också han som vid midten af 1500-talet, mellan
Entresolering i tredje våningen öfver sydöstra tornrummet.
243
Sydöstra tornrummet 1 tr. urp.
1551—1560, lät uppföra borgen. Aret efter
det då han uppsatte vapenstenen öfver dess
port utverkade han af Lunds domkapitel ett
erkännande af att domkapitlet afstod från alla
anspråk på Widtsköfle, något som väl kan sättas
i samband med Styffes uppgift om gårdens
pantsättning i slutet af 1400-talet. Den stolta
borgen ärfdes af yngste sonen Henrik Brahe
(† 1587), som torde hafva fullbordat
byggnaden. Hans båda söner afledo som barn
och han själf var den siste af Braheätten
som ägde Widtsköfle, men byggherrens
önskan om att gården aldrig måtte från
rätter arfvinge gå gick dock i fullbordan
på sådant sätt att Widtsköfle genom
dottern Margareta Brahes giftermål år 1598
med Kristian Barnekow († 1612) genom
arf öfvergick till denna släkt i hvars ägo
den sedan stannade i öfver tvåhundra år,
ända till år 1826.
Kristian Barnekow, »den lärde
ridderlige Jerusalemsfararen», som var
en af den danska adelns mest
framstående män på sin tid, stupade i strid
mot svenskarna år 1612 och lämnade
Widtsköfle i arf åt sin son Hans
Barnekow, som dog redan 1630 och ärfdes af
och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
