Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glimmingehus. Vallby socken, Jerrestads härad, Kristianstads län. Af Otto Rydbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för öfrigt ha påträffats i huset. En rymlig
skorsten har uppgått i hvarje gafvelröstes öfversta
tinne och en ungefär midt på huset. Äfven
dessa tyckas ha nedrifvits år 1676.
Det är naturligtvis ganska svårt att med
absolut säkerhet afgöra, hvartill de olika rummen
i den gamla borgen användts. En god ledning
vid bestämmandet häraf utgör emellertid den
olika förekomsten af eldstäder och värmekanaler
samt fönsterbänkar, hvarjämte en af Hintzke år
1676 utförd besiktning af huset i någon mån
kan bidraga till lösandet af denna fråga. Det
resultat, hvartill man vid en sådan undersökning
kommer, är följande;:
I källarvåningen upptogs midtpartiet af
köksafdelningen med sin fönstervask och sin väldiga
eldstad, innanför hvilken bakugn och
värmekammare hade sin plats. En hvalf- och en
dörröppning förmedlade värmeströmmen ut till det
stora rummet i öster, som måste ha tjänstgjort
som borgstuga, hvarest de »gemene» bland
husfolket hade sitt tillhåll. Västra afdelningens båda
rum sakna värme och torde ha användts som
visthusbodar, det inre dessutom, i händelse af
behof, som fängelse. Troligen var det här, som
Otto Stison, Sören Norrbys tappre
underbefälhafvare, satt förvarad, sedan han tillfångatagits
i slaget vid Buncketoftalund.
En trappa upp kommer man till en förstuga,
som måste ha varit en ganska dräglig
upphållsort, ty den stora köksskorstenen, som går
midt igenom densamma, har ständigt hållit
temperaturen där relativt hög. Den stora stensalen
åter torde ha användts som öfre borgstuga. Det
säger sig själf, att besättningen i en medeltida
borg hade en föga homogen sammansättning.
Utom de råa, obändiga knektarna, samt den
egentliga tjänarepersonalen, funnos också unga,
adliga svenner, som skulle fullborda sin
uppfostran. Det låter tänka sig, att de förnämligare
[ɔ
† f
LÅ. — ———— 2
i
1 E
2 † lI;
1 S
4
Fi B †
Ü
uu= TII H 7
E 2 ; H E 2 †
l 3 [ n
;
BE x Ll EIE1 2
; 2
ad
2 n D g L n z p s
10 † 10 20 z0 12 12% 72 72 90Fut
—
Sektion och fasad. (Efter C. G. Brunius, Glimmingehus. I Dansk
Historisk Tidskrift V.)
†
5
GLIMIIINGLDIEIIUS
af denna sammanrafsade skara höllo till i öfre
borgstugan. En annan möjlighet är, att man
ätit i den nedre och för öfrigt vistades i den
öfre salen eller tvärtom. Hintzke förmäler
nämligen, att i öfre stugan brukade Jens Holgersen
spisa med sitt folk, en tradition, som måhända
bevarats oförändrad ännu efter 150 år. Hintzke
skrifver vidare, att yttre rummet i västra delen af
råningen var borgherrens sofrum. Rummet ifråga
har tvifvelsutan varit dagligstugan. Härpå tyda
många omständigheter, såsom fönstren med sina
sidobänkar och vasken; vidare väggnischen med
sin stenskifva, hvilken kunnat användas som
skänk, och den öppna spisen, jämte hvilken t.
o. m. finnes värmeledning. Den inskrift som
Hintzke fann anbragt öfver hvilobänken i
spiselvrån: »Friederich, König in Dennemarck: allein,
was billig ist», visar också, att rummet användts
af borgherren, äfven om det icke var Jens
Holgersen utan måhända dennes son, som tecknat
de själfsäkra orden. Det i ena fönsternischen
inristade skeppet talar också för, att borgherren
brukat vistas i rummet, likaså det Ulfstandska
vapnet öfver dörren.
Det rum kring hvilket allt kretsade i den
medeltida borgen var dagligstugan. Denna var
på en gång hvardagsrum, matrum, sofrum och
barnkammare. Därjämte kunde en frustuga
finnas, men detta var ej nödvändigt. Den in-
nanför dagligstugan befintliga kammaren med
sitt hemlighus och sina sittplatser i fönstren var
väl en sådan frustuga eller den gemensamma
sofkammaren.
En svårighet på de medeltida borgarna var
bristen på gästrum. Kom en förnämligare gäst,
fick borgherren i regel afstå sitt eget rum åt
denne. Så tyckes emellertid ej ha behöfts på
Glimmingehus. I nästa våning, praktvåningen,
ligga ofvanför de senast beskrifna rummen två
hvälfda kamrar af samma storlek som dessa.
Den yttre, motsvarande dagligstugan, kallas af
Hintzke kyrkan* och möjligt är, att den användts
som borgherrens privata kapell, härpå tyda
bilderna af Vår Fru och korsfästelsereliefen.
Vasken i ena fönstersmygen, bänkarna, väggskåpen
samt förekomsten af såväl spis som
värmeledning visa emellertid, att rummet äfven användts
för annat ändamål. Prydligare gästrum torde
varit svårt att uppleta på den tiden, och om
konung Hans, som sägnen förtäljer, gästat
Glimmingehus, torde han hafva fått sin bostad just
i detta rum.
På ett större gods plägade i regel finnas en
så kallad brefkammare, eller det viktiga rum,
* Detta namn tillägger Gillberg åt öfre borgstugan.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
