Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glimmingehus. Vallby socken, Jerrestads härad, Kristianstads län. Af Otto Rydbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERR ESTITEN
ningar om Gotlands medeltid) genom de
ständiga inflyttningarne från Tyskland, särskildt
Westphalen, nästan blifvit en tysk stad. Det
ligger då intet märkvärdigt i att finna den
westphaliske byggmästaren på Gottland, ön med
den rika medeltidsarkitekturen och det
utomordentliga stenmaterialet, hvilket var kändt vida
omkring och exporterades till främmande länder.
Det låter naturligtvis också tänka sig, att van
Düren direkt inkallats af Jens Holgersen eller
att konung Hans först tagit honom i sin tjänst
för att bygga »det ny hus» vid Köpenhamns
slott, hvilket omtalas 1493.
Om byggherren, den mäktige Jens Holgersen,
konung Hans’ riksamiral och en af rikets herrar,
gå en mängd sägner, som vittna om mannens
djärfhet och makt. Då kriget med Lübeck år
1509 utbröt, tillfogade han fienden stor skada:
»Der siges han förte sin Ierre et Aar
Fra tydske Stæder meer Bytte,
End alle de Slotte i Riget staaer»,
Dessa ord vittna tillräckligt om hans
betydelse för Danmark under dessa oroliga tider.
Det var emellertid ej endast genom sina krigiska
framgångar som Jens Holgersen vann
ryktbarhet, han användes äfven ofta af konung Hans
Vildmannen».
Ursprungligen placerad å västgafvelns öfversta tinne.
i fredliga värf. Dessutom var han känd för
sin hänsynslöshet och sina mångfaldiga upptåg
och infall. Det är om honom man sjunger:
»Han ogsaa meget Eventyr dref
med Lyst og lystige Sinde
Som man skal næppe i Skrift og Bref
I fremmede Drefter finde.»
Ett dylikt infall, som, säkerligen med orätt,
tillskrifves honom, kan här förtjäna anföras, enär
det felaktigt till bilden af den förut omnämnde
skäggige vildman, som är uppställd vid husets
västra gafvel, knyter Jens Holgersens namn.
Bilden, hvilken med vänstra handen stödjer sig
på en knotig trädgren och i den andra håller
en hare, har, såsom förut omtalats, med all
säkerhet haft sin plats å västra gafvelns öfversta
tinne, som motsvarighet till det å östra
gafvelspetsen hvilande lejonet. Då Hintzke började
sin förstöring af skorstenar och tak har stenen
troligen nedvräkts från sin upphöjda plats.
Enligt sägnen skulle bilden minna om ett
besök, som konung Hans gjort på
Glimmingehus. Konungen satt vid middagsbordet och
var så tillfreds med de läckerheter, Jens
Holgersen lät uppduka, att han bjöd honom
utbedja sig en nåd. Denne bad då om ett så
stort stycke af angränsande kronojord, som han
kunde hinna gå omkring, medan konungen
satt till bords. Detta beviljades, hvarpå Jens
Holgersen gaf sig i väg och mycket riktigt
återkom innan konungen ännu rest sig från
bordet. Han hade då en trästubbe i ena
handen och en hare i den andra för att visa, att
han gjort sig så god tid på sin vandring, att
han hunnit upprycka stubben och fasttaga haren.
Stenfiguren har emellertid intet med sägnen
att göra, som är af fullkomligt sekundär natur
och säkerligen uppkommit på grund af bildens
attributer.
Det var en mäktig borg, Jens Holgersens.
Men någon fientlig belägring har den aldrig
haft att utstå. I stället kan man säga, att den
af landets egna försvarare lidit åtskilligt afbräck.
Det var år 1676, som man befarade en fientlig
landstigning. Generalkvartermästaren Hintzke
fick då i uppdrag att förstöra borgen, enär man
fruktade att fienden eljest skulle sätta sig fast
där. Med en styrka af 20 bönder började han
förstörelsearbetet den 16 juni. Men redan
dagen därpå måste han kommit till insikt om
sin oförmåga, att med denna fåtaliga
arbetsstyrka osh utan tillgång till sprängämnen
demolera en byggnad som Glimmingehus. Han
skref nämligen till generalguvernör Fabian von
Fersen, att han ansåg sig behöfva ytterligare
262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
