Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glimmingehus. Vallby socken, Jerrestads härad, Kristianstads län. Af Otto Rydbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLIMMINGEHUS
130 man jämte minörer och sprängämnen. Dock
skulle arbetet taga mycken tid och blifva
särdeles kostsamt. Han framlade därför en annan
plan till fästets oskadliggörande, hvilken gillades.
Det var att nedbryta taket jämte trävirket i de
öfversta våningarna, låta igenmura de flesta
fönstren samt lägga ut en bred väg öfver grafvarna.
Lyckligtvis hann generalkvartermästaren ej
fullborda förstöringsverket. Redan den 18 hade
han från en af de öfre våningarne sett den
danska flottan segla förbi, och få dagar därefter
låg denna i Ystads hamn. Hintzke måste
draga sig tillbaka, och
Glimmingehus’
förstöring blef
aldrig fullbordad.
Huru länge Jens
Holgersens borg
varit bebodd är
svårt att säga. På
Burmans teckning
från omkr. 1680*,
i Burman-Fischers
Prospecter, synes
gården vara
kringbyggd af låga
hus, af hvilka det
västra är uppfördt
i korsvirke.
Stenhusen hade, enligt
Hintzke, fasta
murar och det östra
af dessa som, ehuru påbygdt, ännu står kvar,
bär årtalet 1640 jämte Holger Rosenkrands’
och hans hustru Lene Gyldenstjernes initialer.
Längre än till nämnda år torde Glimmingehus
näppeligen ha tjänat till bostad för borgherren.
Hintzkes uppgift att alla tre längorna voro i två
våningar förefaller föga riktig. I sin
»Beskrifning öfver Christiandstads län» omtalar Gillberg
1767 tvenne grundmurade paviljonger en våning
höga, antagligen de nuvarande norra och östra
flyglarna. Den norra längans öfre våning
uppfördes af lagman T. L. Sylvan, som äfvenledes
försett envåningshuset i väster måhända
uppfördt på det forna korsvirkeshusets grund -
med frontespis.
Ladugården ligger sydväst om
Kammarherre
Holger Rosencrantz.
gården. En
Det är troligt ått denna är gjord något tidigare än 1680,
troligen före 1676, då den Hintzkeska demoleringen egde rum. Ä de
gårdar, som skadats under kriget, äro de förstörda partierna alltid
noggrant iakttagna i Burman-Fischers prospecter, men å Glimmingehus
står ej endast taket kvar, utan också åtskilliga detaljer, som nu saknas,
hvarjämte skorstenen ännu höjer sig ofvan takåsen, alldeles på det
ställe, där den måste haft sin plats före 1676.
Väster om gården synes på prospectet den s. k. Granholmen,
förbunden med borgplatsen medelst en brygga.
vindbrygga ledde fordom ditöfver, men redan på
Gillbergs tid var grafven igenfylld. Denne
författare omnämner såsom hörande till ladugården
en korsvirkesbyggnad och tre grundmurade
längor. En af dessa senare, numera kostall, finnes
ännu kvar med sin stentafla, hvarå läses: »M.
R. K F. S B.» (Mogens Rosenkrands—
Fru Sofie Bille,) »1654» samt följande inskrift:
»Mogens Rosenkrands lad mig berede
Til Oxen i mig at foere och feede
Gud lade den trivis i Herrens nafn
Baade den som selger och kiöber till Gafn.»
Vid Jens
Holgersens död år
1523 öfvergick
Glimmingehusi
sonen Börjes ego.
Dennes enda barn
dottern Margareta
förde, genom
giftermål med Eric
Rosenkrands till
Lanting,
egendomen öfver till
denna släkt.
Enligt
Ljunggren: Skånska
Herregårdar» har
egendomen
sedermera passerat
följande händer: Axel
Rosenkrands tog
gården i arf efter sin fader, förutnämnde Eric
Rosenkrands. Hans son var den bekante Holger
Rosenkrands, kallad den rike, som bl. a. lät
uppföra gårdens östra flygel. Dennes son Mogens
innehade därpå Glimmingehus och efter honom
Holger Rosenkrands. Under dennes tid
caducerades Glimminge vid det 1709 utbrutna kriget
med Danmark, men godset återställdes efter
några år till ägaren. Holger Rosenkrands dog
barnlös, hvarpå gården ärfdes af brodern, danske
kammarjunkaren Anders Mogensen, hvars son
Holger i sin tur ärfde densamma. Denne sålde
emellertid egendomen, som nu befunnit sig i
Rosenkrantzka släkten i öfver 200 år till den
ryktbara fru Christina Piper, hvilken i sin
ordning, år 1736 bytte bort densamma mot Ostra
Torup till bröderna Jochim och Corfitz Beck
(sedermera Beck-Friis).
Öfverstelöjtnant Jochim Beck-Friis öfverlät
redan 1739 sin andel i Glimmingehus till brodern
Corfitz, och efter dennes död år 1761 ärfdes
gården af äldste sonen, exellensen grefve Jochim
Beck-Friis, hvars broder Corfitz Ludvig i sin
Fru Adèle Rosencrantz
född Sylvan.
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
