Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Övedskloster. Öveds socken, Färs härad, Malmöhus län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
E
=— D
ÖVEDSKLOSTER
ÖVEDS SOCKEN, FÄRS HÄRAD, MALMÖHUS LÄN
AF GUSTAF UPMARK
emtonhundratalet, renässanstidehvarfvet, var
FE i den skånska godshistorien en glansperiod
och en tid af liflig verksamhet, hvarunder
en mängd fasta borgar och präktiga slott
uppfördes i landskapets olika delar, helt naturligt i
nära anslutning till byggnadskonsten i dess
dåvarande
moderland Danmark.
Ännu under
1600-talets första
årtionden fortsattes
denna verksamhet.
I Sverige däremot
är detta tidehvarf,
den äldre och den
yngre Vasatiden,
1 500-talets senare
och 1600-talets
förra del, ännu en
förberedelsens tid
i ofvan berörda
afseende. Det var
först inemot år-
hundradets midt Hofjägmästaren
som den priva- Friherre Hans Ramel.
ta
slottsbyggnadsverksamheten börjar
land.
Helt motsatt blef förhållandet under det
karolinska tidehvarfvet. Sedan Skåne genom freden
i Roskilde, 1658, återförenats med Sverige,
öfvergingo de skånska godsen det ena efter det andra,
mera eller mindre frivilligt till svenska ägare,
vårt
taga någon fart i
många besutna äfven annorstädes i landet. Tiden
var orolig; fientligheterna mellan Sverige och
Danmark blossade upp ånyo och många af de
stolta 1500-talsborgarna ledo svåra skador genom
belägringar och eldsvådor. Några nybyggnader
förekommo endast undantagsvis. — I öfre Sverige
däremot, särskildt
i Mälarlandskapen
rådde under
Karlarnes tidehvarf en
ytterst liflig
byggnadsverksamhet,
ledd af Tessinerna
och deras samtida
med landets
stormänsom
byggherrar.
Först under
förra delen af
1700-talet, sedan full
trygghet och
stadga inträdt i
förhållandena i Skåne,
vidtager ånyo en
period af
verksamhet inom det
område hvarom här är fråga. Många af de under
krigsåren mer och mindre förstörda skånska
slotten undergingo nu genomgripande
restaureringar, hvarvid de uppsvenska ägarne ofta nog
sökte bringa dem i öfverensstämmelse med den
och
Friherrinnan Fanny Ramel
född Cederström.
uppsvenska slottsarkitekturen sådan denna
utvecklat sig under sin glansperiod under
1600-265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
