Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Övedskloster. Öveds socken, Färs härad, Malmöhus län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S ENSK. Z4 SLOTT OCH HERRESÅTEN
talets senare del. Detta gäller t. ex. om det
af Kristina Piper återställda Krageholm och det
gåäller också om nybyggnader, t. ex. det af
samma myndiga dam uppförda Kristinehof.
Från och med denna tid är Skåne äfven i
konstkulturellt afseende nära förenadt med det
öfriga Sverige. I de skånska 1700-tals-slottens
såväl ytterarkitektur som fasta inredning och
möblering kunna vi se talrika bevis för att det
varit Stockholm som varit deras ägares och
byggherrars hufvudstad. I särskildt hög grad
är detta fallet med Övedskloster, som m.d rätta
kan betecknas såsom ett af icke blott Skånes
utan hela Sveriges präktigaste herresäten från
det adertonde århundradet. — Både byggnadens
yttre och rummens fasta dekoration äro här
utförda efter ritningar af i öfre Sverige
verksamma konstnärer och bland möblerna, som till sin
väsentliga del äro samtida med slottet och
alltjämt haft plats i dess gemak, träffas en mängd
föremål af direkt uppsvensk, Stockholmsk
härstamning.
Alliinn år 1766 har Övedskloster varit
fideikommiss inom ätten Ramel och genom ett
testamente af år 1792 medtogs bland det som skall
tillhöra fideikommisset äfven möbler och en
mängd öfriga föremål »i de sex vackraste
rummen på slottet» d. v. s. hela hufvudvåningen.
Därigenom har »Kloster» bibehållit en enhetlig
och genomförd stil-karaktär som skänker det ett
särskildt behag och ett osedvanligt stort
kulturhistoriskt intresse. Det värdefulla tillskott som
slottets inventarium år 1901 erhöll genom
testamente till fideikommisset af en mängd
dyrbarheter, som tillhört ätten De la Gardie (från
Löberöd och Hamiltonhouse), har icke stört det
enhetliga intrycket. — Sådant det nu är ger
Övedskloster en sällsynt rik och fyllig bild af
ett förnämt stormanshem i Sverige från
1700-talets senare del. I denna miljö infoga sig på
ett naturligt sätt både arf från äldre och en del
föremål från något yngre tider.
Övedsklosters skapare var den i Skånes
godshistoria berömde friherre Hans Ramel († 1799),
som år 1753 hade köpt godset af sin svåger
grefve Adam Lewenhaupt. ÄAret förut hade han
tagit arf efter sin fader, den originelle Malte
Ramel († 1752), som bland andra gods i Skåne
äfven ägde Hviderup, Löberöd, Westerstad,
Maltesholm och Sireköpinge. Af sin nyssnämnde
svåger köpte Hans Ramel äfven egendomarna
Svansjö och Åsum och af sin andre svåger, grefve
Casimir Lewenhaupt, det intill Övedsklostor
gränsande Tullesbo samt slutligen något senare af
friherre Emanuel De Geer Silfåkra. Hans Ramel
gällde som Skånes störste jorddrott på sin tid.
Han var en driftig jordbrukare och en ifrig
byggherre; på nästan alla sina ofvan omtalade gårdar
lät han utföra omfattande byggnadsarbeten:
Tullesbo lilla nätta slott lät han bygga år 1780,
Maltesholm och Löberöd omdanades, på
Maltesholm byggde han den med rätta vidtberömda
uppfartsvägen etc. På Övedskloster byggde han
utom det stora slottet äfven den närbelägna
sockenkyrkan.
Lorentz Gillberg omtalar i sin år 1765 tryckta
beskrifning öfver Malmöhus län att Övedskloster
»nu snart kommer att ombyggas efter en
därtill af framlidne Herr Baron Hårleman
författad ritning, och skall bestå uti en Corps de
Logie med 4 st. Pavilloner, hvaraf 2:ne redan
äro färdiga». — Öfverintendenten friherre Karl
Hårleman afled visserligen redan den 9 februari
år 1753, således samma år som Hans Ramel
Övedskloster efter Thersner.
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
