Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västanå. Grenna socken, Vista härad, Jönköpings län. Af Erik Åkerhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
2
H
122444/104120140
agaaeaoae
7
seaas
VÄSTANÅ
GRENNA SOCKEN, VISTA HÄRAD, JÖNKÖPINGS LÄN
Af ERIK ÅKERHIELM
en trakt af vårt land, som kan betecknas
D med namnen Grenna, Visingsö, Alvastra är
en historisk trakt. Det var i dessa nejder,
som kungarna af Sverkerska och Erikska ätterna
lefde, styrde och stridde om krona, lif och gods
och det var icke långt härifrån som
Folkungarnas vagga stod.
Men det är ej blott i häfdens tempel denna
nejd har ett namn, nej, öfverallt,
hvarest svensk landskapsfägring
älskas, nämnes den med
beundran, ty få trakter i vårt land
har naturen så rikt rustat med
skönhet som dessa branta kuster
vid den stora sjön Vättern.
Midt i en nejd af brådstupa
sjöklippor, blått vatten och gröna
bergshöjder ligger Västanå hvita
slott. Endast 400 meter från
strandkanten reser sig slottet men
höjden öfver Vetterns yta uppgår
till mera än 100 meter.
Vi hafva emellertid passerat
den lilla pittoreska by, genom
hvilken Röttleån kastar sina hvita
kaskader utför klippbranten och
vi hafva bestigit — ty åka går
inte — den branta backe, som leder upp till
herresätet. Midt framför oss reser sig den
imponerande byggnadskoloss af sten, som utgör
medelpunkten i herresätet Västanå. Den imponerar från
hvilken sida man än ser den. Dess storhet ligger
i massornas beundransvärdt väl afvägna propor-
Hofrättsrådet Erik Gyllensvaan.
tioner. I Småland torde icke finnas någon
herrgårdsbyggnad, som genom stilens enkla allvar
och linjernas fasta karaktär ger en gedignare
bild af svensk herrgård än Västanå slott och länge
torde man få söka dess like i det öfriga Sverige.
Slottets murar, sammanfogade af gråsten
blandad med tegel, resa sig från en rektangulär
grundyta, hvars sidor uppgå till ungefär 34 x 18 meter.
De hafva en ansenlig ålder. Inga
urkunder existera dock numera,
som kunna gifva ledning vid
försöket att bestämma den
märkliga byggnadens ålder.
Ursprungligen hade slottet fyra
våningar.
Sannolikt blef den kolossala
höjd, som det till en början
erhöll, utsatt som det var för
århundradens stormar däruppe på
sin bergsrygg, alltför riskabel
hvarför en af ägarne på
1700-talet, öfverstelöjtnanten friherre
Rutger Bennet lät nedtaga
öfversta våningen och uppförde
det brutna tegeltak, som ännu
i dag kröner slottet. Äfven i
andra afseenden lät han
renovera huset, som sannolikt vid hans tillträde var
bofälligt nog.
A slottets hufvudfasad ser man som minne
häraf emellan andra och tredje våningarnas
midtfönster en större stentafla infattad i väggen. Å
densamma läses i stora bokstäfver: »Öfverstelöjt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
