Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västanå. Grenna socken, Vista härad, Jönköpings län. Af Erik Åkerhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nanten och riddaren af Kongl. Maj:ts
Svärdsorden högvälborne Friherre Rutger Bennet och
Deras kära husfru högvälborne Friherrinnan Fru
Eleonora Charlotta Maclier hafva låtit reparera
detta stenhus anno 1767 och vart sin
fullbordan anno 1770.»
Stenen prydes ock af deras vapen.
Det anses, att de två flygelbyggnader, som
begränsa gårdsplanens båda sidor, äro uppförda
af den sten, som blef öfver, då fjärde våningen
med sina gaflar nedrefs. Såsom slottet
emellertid nu ter sig i sin 1700-tals gestaltning, är det,
som ofvan blifvit framhållet, en pärla i svensk
herrgårdsarki-
VÅÄSTANA
i dag användas. Gårdsrummen åter hafva
krysshvalf och hvalf af andra typer. Dessa rum
användas dels för köksdepartementets behof, dels
för betjäningen. Yttermurarna nå i nedre
våningen en tjocklek af ungefär 1,5 meter, under
det de i andra våningen äro ungefär 1,3 meter
och i tredje 1,2. I nedre våningens gårdsrum
påträffar man några gamla dörrar med vackra
smidda järnbeslag. En blick på afbildningen af
1600-talets Västanå, sådant det ter sig i
Dahlbergs Svecia, ger ett ganska öfverraskande
resultat. Därstädes har slottet en helt och hållet
olika karaktär, som ovillkorligen väcker en undran,
om Dahlberg
tektur.
Gårdsfasadens midtparti
skjuter
obetydligt
framför den öfriga
väggytan,
afdelas i
horisontalled
mellan första och
andra
våningarna af en
gesims och
krönes af ett
trubbgafvelparti, som
stödes af tvänne
pilastrar.
Väggarnaäro släta
och
hvitreveterade med
något ojämn
och
grofhuggen yta,
hvilken jämte den åldriga patinan förlänar den
vackra byggnaden ett synnerligen
vördnadsbjudande yttre. Fönstren något oregelbundna
placering skänker åt murytan intresse och lif. I
första och tredje våningarna har man bibehållit
fönstrens smårutor. I byggningens fyra hörn
står naturstenen i dagen.
Slottet har nio fönster på långsidan och fem
på kortsidan. Ehuru rumsindelningen i stort
sedt är densamma som då borgen uppfördes,
så är helt naturligt inredningen i mycket
förändrad under tidernas lopp. Näst oförändrad
synes nedre våningen vara. Densamma
genomdrages på längden af en väldig korridor.
Rummen väster om korridoren äro täckta af
tunnhvalf och synas från början vara afsedda till
förvaringsrum och källare, hvartill de också ännu
Slottet och flygelbyggnaderna från sydost.
50
öfverhufvud
taget afbildat
samma
byggning, som
pryder det nutida
Västanå.
Grundytan i
Svecia-bildens
slott har af allt
att döma
mycket
anspråkslösare
dimensioner än den
nuvarande.
Gafveln där
har blott fyra
tätt sittande
fönster, vår
tids har fem
ganska glest
placerade.
Bredden på
slottet är i
förra fallet sex
och en half fönsterbredder, i senare mera än elfva.
Längden är respektive sjutton och trettioen.
Byggnadens gaflar prydes å Dahlbergs bild af sirliga,
volutprydda spetsgaflar och fasaden uppvisar ett
ansenligt polygonalt utbygge i midten. Det
förefaller likaledes, som om byggnaden hade blott
tre våningar, ehuru det ju dock icke är uteslutet,
att en källarvåning å bilden döljer sig bakom
löfträden, ett antagande, som också gårdsplanens höjd
mellan flygelbyggnaderna vilja bekräfta. A
Dahlbergs teckning är slottets längdriktning lagd
ungefär i öster och väster, ehuru den i
verkligheten ligger i det närmaste i norr och söder.
Slutligen kan anmärkas, att Dahlbergs små
flygelbyggnader ej rätt tyckas öfverensstämma med
uppgiften, att sådana byggdes af Bennet på
1700-talet. En detaljlikhet bör emellertid fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
