Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenhammar. Flens socken, Villåttinge härad, Södermanlands län. Af Carl Forsstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
Stenhammars
lämna några uppgifter om denna Stenhammars
förvandling och om de förändringar, stället
undergått med anledning af prins Wilhelms och
hans gemåls bosättning där, må i korthet
förutskickas några uppgifter ur godsets historia.
Liksom många andra
sörmländska herresäten är Stenhammar en
gammal gård, som redan på
1300-talet var medelpunkten i ett
betydande gods. Dettas förste med
säkerhet kända ägare var Laurent
Birgersson Lillje, som var gift med
Ramberg Germundsdotter. Gården
tycks sedan ha stannat hos dessa
makars efterkommande till början
af 1500-talet, då den öfvergick till
släkten Arp, hvilken på manssidan
utslocknade år 1593 med
befallningsmannen öfver Värmland
Sche-Eriksson, bland andra
gods skref sig till Stedhammar eller
Slätthammar (gårdens benämning
ring som
i äldre tider). I sitt äktenskap med
Hofmarskalken
Friherre Robert von Kræmer.
slott från söder.
Anna Olofsdotter (Stengafvel) hade Schering
Eriksson dottern Karin, hvilken år 1606 äktade
ståthållaren Johan Göoransson Rosenhane och i
hemgift medförde fädernegodset. Stenhammar
kom sålunda till den ryktbara och framstående
Rosenhaneska släkten, som hade
sitt stamhåll på de från
Stenhammar ej långt aflägsna gårdarna Torp
och Tistad och som efterlämnat ett
högt aktadt minne i landskapets
godshistoria. Gården skulle dock
ej stanna länge hos Rosenhanarne,
ty de nämnde makarnas andra son,
sedermera riksrådet Johan
Rosenhane, som ärfde godset, afled
nämligen år 1661 utan att efterlämna
några bröstarfvingar, och
reduktionen drabbade år 1685 hans änka
och den presumptive arfvingen,
hennes mans brorson Bengt
Rosenhane, så att godset
fråndömdes dem och tillerkändes
landshöfdingen Lennart Ribbing som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
