Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenhammar. Flens socken, Villåttinge härad, Södermanlands län. Af Carl Forsstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STENHA
ersättning för en dennes fordran hos kronan.
Ribbing var gift med Catharina Falbkenberg af
Trystorp, efter hvilkens död år 1718 gården
ärfdes af sonen, den framstående och kraftfulle
presidenten och
MMAR
besittningstagande af egendomen började en ny
och utvecklingsrik period i godsets historia. Ge-
nom inköp af närbelägna hemman och
gårdar
tillökades arealen betydligt och stor och fram-
landshöfdingen
friherre Conrad
Riðbbing, en af grun-
darne af
frihetstidens statsskick.
Gift med Ebba
Charlotta Douglas,
hade han sonen
Lennart, som ärfde
Gimmersta, och
dottern Beata
Catharina, på
hvilkens arfslott
Stenhammar föll.
Denna fröken
Ribbing omnämnes
af Olof von Dalin
i hans visa om
Stenhammar, där
hennes skönhet och
behag prisas i stroferna:
Karin, som Stenhammar äger
Hertigen och Hertiginnan af Södermanland.
vackrast dock är af allt hvad vi se.
Hon ingick år 1752 äktenskap med sin kusin
på mödernet och syssling på fädernet, landshöf-
dingen friherre Gabriel
Falkenberg af Trystorp, som afled
år 1782. Först tio år senare
gick fru Karin ur tiden, och
Stenhammar ärfdes då af
hennes år 1787 aflidna
dotters son friherre Gabriel
Falkenberg. Dottern, som hette
Beata Charlotta, hade
nämligen varit gift med sin frände,
majoren friherre Adolf
Fredrik Falkenberg. Från sonen,
som var född 1781 och afled
1824, öfvergick gården år
1809 genom köp till den
förmögne grosshandlaren A.
P. Söderberg i Stockholm,
och denne, som var gift med
Johanna Fredrika Liedbeck,
lämnade densamma i arf åt
sin dotter Maria Charlotta,
hvilken 1824 hade äktat
landshöfdingen, friherre Robert
Fredrik von Kræmer.
Med friherre von Kræmers
Hallen (n:r
2
5
synt omvårdnad
ägnades
jordbruket och
landthushållningen, så att
Stenhammar fick
anseende som en
af landskapets bäst
skötta och
underhållna gårdar.
Friherre von Kræmer
lät äfven efter
ritningar af A.
Nyström, ombygga
och utvidga den af
Johan Rosenhane
uppförda
hufvudbyggnaden, som
under senare
delen af 1700-talet
fått förfalla. Vid
restaureringen be-
mödade man sig att delvis gifva slottet det
utseende, som det äger på en afbildning i
Dahlbergs Suecia, men som knappats torde motsvarats
af verkligheten. Genom påbyggnad af norra
fasaden och uppförande af sidotornen, »uppstod
å plan I).
Stenhammar», säger en af
gårdens skildrare,
»föryngradt i en stil, som, om den
också ej kan bestämmas
genom någon viss konstterm,
dock alltid är vacker i sin
egendomlighet. Ifrån att ha
fått liksom krympa
tillsammans till ett envåningshus,
rått och slätt», har det nu
på sätt och vis fyra våningars
höjd på västra gafveln, men
ingen af de fyra sidorna är
lik den andra; och ehuru den,
med allt detta, är en
jämförelsevis alltför liten
byggnad för att kunna kallas slott,
gör den dock, just i följd af
detta sitt byggnadssätt en
ypperlig verkan i
landskapet.»
Redan under
landshöfdingen, friherre von Kræmers
lifstid (han afled 1880), eller
år 1870, öfvertogs Stenham-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
