Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Claestorp. Östra Vingåkers socken, Oppunda härad, Södermanlands län. Af Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELAESTOR
huset sin historiska stämning. Större delen af
dessa 120 taflor hör nämligen till byggnadens
äldsta bestånd. F. n. äro de flesta hängda i
galleriet åt trädgårdssidan, där de, som i T600-
och 1700-talets gallerier, helt tapetsera väggarna.
Här är hufvudsamlingen af Lewenhauptska och
Strombergska porträtt och dessutom en rad,
delvis mycket goda kungaporträtt. Bland
målarenamnen märkas Ehrenstrahl, David von Krafft,
Scheffel, Martin Mijtens, G. de Marées, G.
Lundberg, Westin, N. J. Blommér, von Breda. Bland
de porträtterade finnes ett själfporträtt, nämligen
af Amalia Königsmark, gift Lewenhaupt, som
i Ehrenstrahlsk stil konterfejat sig själf 1687.
Konstnärligt intressantast äro en Breda af 1806
framställande grefve Claes Axel Lewenhaupt i
»svenska
dräkten», samt en
pastell af Gustaf III
som barn, målad
af G. Lundberg.
Gossen är klädd
i harnesk där
blekröda reflexer
leka, i en kallt blå
rock, hvars
hermelinsuppslag
skifta i gröna
skuggor, samt
hermelinsmantel
också i grönaktig
ton, kastad öfver
axeln. Det fina
barnansiktet har
stora, själfulla,
något drömmande
ögon, munnen är
ovanligt bestämdt formad för ett barn,
intelligent skuren. Man erinrar sig K. G. Tessins
karaktäristik af hans discipel, den unge
kronprins Gustaf inför detta porträtt. Denna
pastell, ännu en Lundberg (Carl XIII som barn)
samt andra porträtt af 1700-talets kungligheter
hafva sedan nämnda århundrade tillhört
fideikommisset, under det att en samling porträtt af
äldre konungar i ovala snidade ramar från
omkring 1700 (kopior) äro på sin tid skänkta till
Claestorp af majoren Gyllenkrook på
Regnaholm. Bland furstliga porträtt märkes ock den
vackra prinsessan Wilhelmina Charlotta af
Hessen-Cassel, född 1695, död 1722, syster till
konung Fredrik I. Hon är egendomligt nog
målad med upplöst hår, som faller fritt öfver
hennes högra axel. En romantisk tradition är
fästad vid detta porträtt, hvilken vi här återgifva
o
Matsalen (nr 9 å planen) med gyllenläderstapet, porträtt af konung Fredrik I
och tennsamlingen.
—
42
efter en afskrift fran en anteckning i De la
Gardieska arkivet.
R. R. Grefve Cl. Stromberg var skön i ungdomen, Amant af
Prinsessan från Hessen, konung Fredriks syster som var favorit af
fadren Landtgrefven Carl. Hon sjuknade vid bordet, följdes till säng
af fadren, som hopkallade Medici, fick af dem höra att barnmorska
behöfdes, förifrades grufligen, dröjde tills hon var förlöst, drog henne
då i håret ur sängen och kring golfvet, så att hon dog. Hon sade
sig vilja gifta sig med Grefve Stromberg, som något förut af henne
averterad hade rymt, så att han ej fants, då Landtgrefvens folk kom
för att arrestera honom. Barnet dog kort derefter. Då Stromberg
kom till Sverige tordes han ej presentera sig för konung Fredrik,
stod för sig sjelf i en vrå på Couren, remarquerades af konungen,
som frågade hvem han var, gick till honom och sade leende, så att
två à tre hörde det: Guten tag mein Herr Schwager. Började strax
tala om annat.
Ännu finnes på Claestorp en liten
guldmedaljong, som innehåller en droppe af hennes blod.
Där finnes också ett porträtt af hennes far och
hennes bror Wilhelm. Prinsessan uppgifves i
äldre
beskrifningar vara målad
af hkolländaren
Philips van Dyck,
† 1752.
Det har redan
förut ett par
gånger framhäållits,
huru
inredningsdelar i Claestorp
tillverkats af
gårdens eget
material; så de äldsta
spislarne af järn,
så ock de nya
af marmor. Äfven
allt tegel slogs på
stället. Att en af
gårdens eget folk,
den gamle
Sundling, var
byggmästare, är ock ett uttryck af samma ande; en
för Sveriges 1700-tal typisk sträfvan att inom
landet bearbeta råämnena och inom landet finna
de yrkesmän och konstnärer, som man förut sökt
utrikes, fick här sin tillämpning i liten skala. Dessa
traditioner ha fortlefvat in på 1800-talet och in i
våra dagar och gjort Claestorps gods till en liten
protektionistisk mönsterstat, hvars politik tydligen
är till stor förmån för innevånarne. Det är
särskildt på hemslöjdens område som detta synes.
Redan på 1830-talet instiftade den dåvarande
grefvinnan på Claestorp, född Beck-Friis, en
Svskola för socknens flickor, 1864 fick skolan
en egen stuga. Den förre
fideikommissinnehafvaren, grefve Claes Magnus Lewenhaupt,
inrättade på Claestorp en af landets första
slöjdskolor, och den nyss omnämnda syskolan är af
den nuvarande grefvinnan på Claestorp på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
