Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tynnelsö. Öfver-Selö socken, Selebo härad, Södermanlands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYNNELSÖ
Tynnelsö slott från sjön.
början bebyggdt endast med trähus. Indebetou
och efter honom Eichhorn i sitt arbete »Tynnelsö
slott», utgifvet 1885, uppgifva att biskop Thord
(† 1401), som år 1388 af konung Albrekt
erhöll rätt till alla kronodagsverken i stiftet för
byggnadsarbeten på Tynnelsö, varit den som i
slutet af 1300-talet här låtit uppföra det äldsta
huset af sten, ett slott som var väl befästadt
efter tidens sed och utrustadt med vapen. Under
Eriks af Pommern tid och under Engelbrekts
befrielsekrig, då Tynnelsö innehades af bl. a.
biskop Tomas Simonsson (1430—43), den bekante
skalden, nämnes detta slott som ett af rikets
starkaste fästen. Man har från denna tid i
behåll ett inventarium för Tynnelsö dateradt år
1443, som ger en föreställning bl. a. om de
försvars- och anfalls-vapen som funnos inom ett
dylikt medeltida fäste. Under biskop Sigge
II1:s tid (1449—63) fanns här en besättning af
100 man.
En ingripande roll i Tynnelsös historia
spelade den kraftfulle och verksamme biskop Konrad
Rogge (biskop Kordt), som »regerade» 1479
1501 och anses vara den som på 1490-talet
lät bygga det fasta stenhus på Tynnelsö, hvilket
utgör de nedre våningarna i det nuvarande
slottet.
Under befrielsekriget föll Tynnelsö efter en
lång belägring redan 1522 i Gustaf Vasas
händer och det var här som denne samma år lät
hänga den danske befälhafvaren på Åbo slott
junker Tomas; enligt Peder Swart blef han
hängd i ett träd med ett basterep, hvilket
»honom mijcket fortrööt» så att han knorrade öfver
att han icke ansågs värd en hampetross! —
Vid reduktionen af kyrkogodsen fem år senare,
1527, då konungen genom Västerås recess fick
rätt att »öfvertaga biskoparnas slott samt
förfoga öfver deras, domkapitlens och klostrens
öfverflödiga inkomster», blef Tynnelsö ækronogods
och kom att höra till de gårdar i Mälartrak-
terna där Gustaf Vasa ofta vistades med sitt
hof. Har afled, den 26 Augusti 1551, hans
högt älskade gemål, drottning Margareta
Eriksdotter Leijonhufvud vid knappt 38 års ålder;
»tå miste solen sitt skeen» säger Per Brahe
d. ä., när han i sin krönika omtalar den
populära drottningens död.
Efter år 1560 innehades Tynnelsö först af
änkedrottningen, Katarina Stenbock, men tillföll
snart hertig Karl (IX) såsom hertig af
Södermanland, och det var under hans tid, under
1500 talets sista och 1600-talets första årtionden,
som slottet genom tillbyggnader och påbyggnad
erhöll den storlek som det än idag väsentligen
bibehåller samt inreddes på ett efter tidens
förhållanden delvis praktfullt sätt, hvaraf rester
ännu finnas kvar. Hertig Karl gaf Tynnelsö
år 1570 som morgongåfva åt sin första gemål,
Maria af Pfalz, och år 1592 i samma
egenskap åt sin andra gemål, Kristina af Holstein.
Är 1605 lämnades slottet åt hertig Karl Filip
och vid Karl IX:s död, 1611, ingick det i
änkedrottning Kristinas lifgeding; 1628 gafs det åt
drottning Maria Eleonora, redan 1636
skänkte det till hertig Karl Filips dotter med
Elisabeth Ribbing, Elisabeth Gyldenhjelm († 1684),
hvilken var gift först med landshöfdingen Axel
Turesson Natt och Dag († 1647) och därefter
med sedermera hofmarskalken friherre Balthasar
Marschalk († 1685). Donationen till Elisabeth
Gyldenhjelm stadfästes både af drottning
Kristina, af Karl X Gustaf och slutligen, 1673, af
Karl XI, men det oaktadt och oaktadt friherre
Marschalk själf var »commissarius» i
reduktionskommission, blef Tynnelsö år 1681 förklaradt för
kronogods samt uppläts som arrende åt de för-
som
utvarande ägarna.
Efter friherre Balthasar Marschalks död år
1685 ingick Tynnelsö i riksänkedrottningens,
Hedvig Eleonoras lifgeding och innehades af
henne till hennes död år 1715. Under ett tio-
22C
ÅS555
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
