Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tynnelsö. Öfver-Selö socken, Selebo härad, Södermanlands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESITEM
den s. k. romerska bågställningens system: ett
par kraftiga murpelare uppbära den rundbågiga
portöppningen och framför dessa pelare stå plana
kusticosade pilastrar af toskansk ordning som
uppbära ett regelrätt doriskt entablement med
triglyffris krönt af en låg tympanongafvel.
Portalen utgör ett enkelt men vackert och
omsorgsfullt utfördt prof på den äldre Vasatidens
arkitektoniska dekorationskonst.
Hur Tynnelsö under de följande århundradena
före den Hebbeska ombyggnaden på 1820-talet
såg ut i det yttre känna vi dels genom
Sueciabilden, dels och bättre tack vare några i Kungl.
Biblioteket bevarade ritningar utförda år 1687
på befallning af Hedvig Eleonora af en viss H.
Ranie. Dessa för vår kunskap om slottet så
utomordentligt viktiga ritningar äro till antalet
icke färre än 13, nämligen sju planer, fyra
fasader och två sektioner. Ofvan de tre
hufvudvåningarna reste sig det väldiga, branta
vattentaket mellan fyra profilerade gafvelrösten
och med de för tiden så karakteristiska höga
och smala skorstenarna i takfoten.
Gafvelröstena skola hafva blifvit nedtagna
redan under grefvinnan Anna Woynarowskas
tid, under förra delen af 1700-talet, men den
nuvarande takanordningen härstammar från Filip
Bernhard Hebbes tid, då äfven, åren 1826—
Portalen å slottet.
22
55
Foto 1915.
Tynnelsö slott från norr.
27, den södra utbyggnaden (å planen af
bottenvåningen markerad med prickade linjer) nedrefs,
förmodligen på grund af att den hotade att
sammanstörta. Ofvanpå taket lät Hebbe
uppföra den s. k. lanterninen eller salongen som
sätter sin prägel på slottets nuvarande silhuett,
och från hvars fönster man åt alla sidor har
den präktigaste och vidsträcktaste utsikt öfver
Mälarens skogklädda öar, glittrande fjärdar och
sund.
Under 1600-talets första årtionden utfördes
inredningsarbetena i slottet, hvilka ännu i den
mån de äro bevarade lämna rikligt bidrag till
kunskapen om fast rumsinredning under
Vasatiden. Rumsfördelningen som är densamma
som på Karl IX:s tid framgår af de här
återgifna planerna af slottets tre hufvudvåningar.
Vi inträda genom den ofvannämnda
hufvudportalen i den norra utbyggnaden, hvilken till
två tredjedelar upptages af den hvälfda trappan
som i raka stigningar med kvadratiska
vändplaner leder upp genom våningarna.
Rummens väggar äro kala, endast här och
hvar synas de bleknade spåren af målade
draperier nedtill och dekorativa friser upptill;
väggytan mellan dessa målade partier har varit
afsedd att behängas med väfda tapeter. Tynnelsö är
jämte Gripsholm och Vadstena ett af de få slott i
Sverige där spår af dylika målade
väggdekorationer blifvit bevarade. — De intressantaste resterna
af slottets fasta inredning från Vasatiden utgöra
de en gång synnerligen ståtliga plafonderna, som
enligt de bevarade räkenskaperna äro utförda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
