Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tynnelsö. Öfver-Selö socken, Selebo härad, Södermanlands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Plan af
Bottenväåningen
stuga, F, vid hvars bortre ända en trappa
ledde ned till källaren och upp till öfre våningen.
Hurudan rumsfördelningen här var under
medeltiden är numera omöjligt att säga måhända
var den i hufvudsak densamma som nu med
fyra rum i hvarje våning. Det sydöstra
rummet i öfre våningen, K, som är täckt af tvenne
krysshvalf, är möjligen det som i äldre tider
kallades för biskop Kordts kammare, ett namn
som numera felaktigt tillägges ett litet rum i
Plan af Första våningen
TYNNELSO
den norra utbyggnaden, som tillkom först 100
år efter biskop Kordts tid. Några spår af
medeltida inredning hafva icke bevarats liksom ej
häller af de befästningar som säkerligen en gång
omgåfvo det fasta huset.
Gustaf Vasa torde icke hafva företagit några
vidlyftigare byggnadsarbeten på Tynnelsö, utan
bodde, när han med sitt hof vistades på gården,
i det gamla fasta biskopshuset. Det rum på
det nuvarande Tynnelsö, som bär Margareta
Leijonhufvuds namn, N, är beläget i den under
Karl IX:s tid uppförda norra utbyggnaden,
hvarför traditionen äfven här blifvit förvanskadl.
Redan i början af 1580-talet lät hertig Karl
(IX) utföra byggnads- och inredingsarbeten på
det gamla medeltidshuset, men först 1584 bör-
jade man på allvar. Stora mängder af olik slags
byggnadsmaterialier, tegel, kalk, bjälkar, ställnings-
virke m. m. finnas antecknade i de ännu beva-
rade gårdsräkenskaperna för de följande åren
och namnen på talrika murmästare och andra
yrkesmän finnas nämnda. Ledningen handhades
af byggmästaren Mattias dher Horst, omtalad
1584—88. Till en början var det endast fråga
om påbyggnad på det gamla Roggeska husets
grund och inredning af salar och rum här; senare,
under 1590-talet, byggdes de tre tornliknande
utbyggnaderna i söder, väster och norr, hvilka
försågos med höga profilerade gafvelrösten,
uppförda under ledning af Anders Nilsson och Bo
Karstensson. I den norra utbyggnaden förlades
trappan och hufvudportalen af sandsten, hvilken
sistnämnda numera utgör den enda prydnaden
i byggnadens yttre. Den är anordnad efter
o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
