Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönsöö. Kungs-Husby socken, Trögds härad, Uppsala län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talerna hafva åt båda
långsidorna funnits små
utbyggnader och
rundtom det hela hafva löpt
låga murar, sannolikt
ungefär där balustraden
å den öfversta
terrassmuren nu befinner sig.
Hufvudbyggnadens
gaflar voro, som
vanligt å den yngre
Vasatidens byggnader,
försedda med höga rö-
GRÖNSÖÖ
LERZCE
180110T12
2 12017 I
wW 5
EXTI y7
Grönsöö på Gripenhjelms karta.
sten, i takfoten utefter långsidorna höjde sig en
v
rad små gafvelprydda kupor och det höga, bran-
ta taket kröntes
af en takryttare.
Det var en rik
och ståtlig
anläggning, af på
en gång
allvarlig och festlig
karaktär: de fyra
tornen erinrade
om den fasta
medeltidsborgen, på
samma gång som
det hela genom
sin
regelbundenhet förrådde
renässansens
inverkan. I det
dårida Uppland
funnos ej många
slott som kunde
mäta sig med
Johan Skyttes
Grönsöö och
först inemot
midten af 1600-talet
—flera årtionden
senare
uppfördes några
därmed jämförliga
byggnader,
hvilka dock alla
saknade torn.
Skokloster står
ju på gränsen till
det följande
tidehvarfvet.
De hmassiva
slottsmurarna,
Pehr von Ehrenheim.
f. d. Universitetskanslären
Fru Alice von Ehrenheim,
född Blomstedt.
som i bottenvåningen mäta ända till 120—150
em., äro egendomligt nog murade af ohuggna
o. dyl.
gråstensblock alltifrån
grunden upp till
takfoten. Tegel har endast
användts kring fönstren
och portarna samt till
ilappningar här och
hvar. Det yttre är nu
putsadt och saknar all
slags dekoration;
möjligen har dock i äldre
tider funnits ornament i
huggen sandsten å
gaflarna, kring portalerna
Rester af dylika ornament, som dock
äfven kunna hafva tillhört den inre utstyrseln,
Friherrinnan Augusta von Ehrenheim,
född Leijonhufvud.
Kammarherre
Erik von Ehrenheim.
slottet erhöll den karaktär i det yttre som det
hafva anträffats
vid reparationer
och gräfningar i
terrasserna.
Bland dessa
stenfragment finnes
ett hvarå läses
»Nic. Paar» och
»Anno 16119?.
Artalet ger en
hållpunkt för
byggnadstiden.
Hvem Nic. Paar
varit och i hvad
förhållande han
stått till Grönsöö
slottsbyggnad är
okändt; möjligen
var han en ättling
af den italienska
arkitektfamiljen
Paar (Pahr), af
hvilken flera
medlemmar voro
iJohan III:s tjänst,
och måhända har
ban varit Johan
Skyttes
konstnärlige medhjälpare
vid slottsbygget.
De fyra
hörntornen refvos
under förra delen
af 1700-talet,
sannolikt 1738, och
vid samma
tillfälle ändrades
äfven taket, så att
än
i dag bevarar. De igenmurade ingångarna från
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
