Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönsöö. Kungs-Husby socken, Trögds härad, Uppsala län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESATEN
Kinesiska paviljongen med Utö t. v. i bakgrunden.
slottet till tornen kunna ännu iakttagas i båda
våningarna. — Den regelbundna stenkaj med
balustrad och trappa ned till vattnet som
Sueciabilden visar har säkerligen aldrig funnits i
verkligheten, utan torde i detta afseende Gripenhjelms
bild vara riktigare. Samtidigt med att
terrasserna anlades, byggdes äfven det s. k. kinesiska
templet eller paviljongen, en liten fyrsidig
lusthusbyggnad nere vid stranden. Den lilla för
sin tid synnerligen karaktäristiska paviljongen
ligger på en stenbrygga, som springer ut från
den nedersta terrassen, och dess inre är helt
och hållet klädt med snäckor, koraller, kinesiska
figurer m. m. Det elegant svängda yttertaket
uppbär nio små klockor som klinga i vinden.
»Templet» blef färdigt år 1786.
Innan vi begifva oss in i slottet, må vi egna
vår uppmärksamhet åt omgifningarna och
framför allt åt trädgården, som är en af de största
och bäst skötta i Sverige. Vi begifva oss ned
för den förutnämnda branta uppfartsvägen
åtlandssidan, passera förbi åtskilliga flygel- och
ekonomibyggnader och befinna oss i den af flerdubbla
rader af präktiga gamla kastanjer bestående allé
som omger landsvägen. På ömse sidor härom
utbreder sig den vidsträckta trädgården, hvars
äldsta delar anlades redan år 1622 af drottning
Kristinas (Carl IX:s drottnings) trädgårdsmästare
Johan Ludhwichzon. Drottningen själf gästade
Grönsöö samma år och antages då hafva låtit
plantera en ännu midt för ingången till
fruktträdgården stående lind, traditionellt kallad
»Drottning Kristinas lind». — Trädgårdar från denna
tidiga period äro sällsynta i Sverige och
mycket få torde de trädgårdar vara hvilkas
anläggningsår och upphofsman äro kända.
Grönsööträdgårdens historia är också väl känd genom
rikhaltiga bevarade anteckningar i arkivet å
Espelunda i Nerike, där Skytteska papperen
nu befinna sig. Den nuvarande slottsherren
kammarherre Erik v. Ehrenheim och särskildt hans
fru, fru Alice v. Ehrenheim hafva egnat ett lifligt
intresse och mycket arbete åt trädgården, som
4. 5. 2. 15. 12. 11
5. 6. 7 D 9.
n 10
[
L †
2. Galleriet. — 3. Matsalen. — 4. Sofrum. — 5. Arbetsrum. — 6. Salongen. — 7. Hvwita förmaket. — 8. Garderobsrum. — 9.
Sängkammare. — 10. Totilettrum. — 11. Sofrum. — 12. Skrifrum. — 13. RKöda förmaket.
FLAN AF EXDT TENVANINICEN
2X2 20 110 90 7/6
1. Vestibul. — 2. Entrérum. — 3. Bibliotek och biljardrum. — 4. Bibliotek och skrifrum. — 5. Skytterummet. — 6, 7, 8.
Gästrum. — 9. Sofrum. — 10. Skafferi. — 11. Kök. — 12. Förstuga. — 13, 14. Domestikrum. — 15. Matrum. — 16. Serveringsrum.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
