Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leufsta bruk. Öster-Löfsta socken, Olands härad, Uppsala län. Af Carl Forsstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEUFSTA BRUK
ÖSTER-LÖFSTA SOCKEN, OLANDS HÄRAD, UPPSALA LÄN
Afr CARL FORSSTRAND
en skog- och vattenrika del af norra
Upp-D land, som omfattar Öster-Löfsta,
Tegelsmora, Hållnäs m. fl. socknar, har af gam-
malt varit en af hufvudorterna för den svenska
järnhandteringen. Redan under medeltiden
funnos här sålunda åtskilliga af allmogen drifna
hyttor, hvilka på 1570-talet erhöllo frihet under
skattmannarätt mot en årlig skatt af 11/2
skeppund stångjärn och
kallades »Bondebruket» till
skillnad från det i början
af 1600-talet af
befallningsmannen Håkan Nilsson för
kronans räkning anlagda
Kronobruket». Det
senare utarrenderades år
1626 jämte Österby och
Gimo till den under Carl
IX:s tid från Holland
inkallade Welam de Besche,
hvilken följande år fick
den sedermera i den
svenska bergshandteringens
historia så ryktbare Lomuis
De Geer till
medarrendator, och från denna tid
kan man räkna Leufsta
bruks rangplats såsom
under århundraden och
ända intill våra dagar det
förnämsta ej blott bland
de uppländska järnbruken
Louis De Geer
1587—1652.
Efter oljemålning af D. Beck.
utan i hela vårt land. Ty medan de Besche
genom införandet af vallonsmidet och genom
sin tekniska skicklighet förbättrade bruksdriften,
var De Geer den kapitalstarke och initiativrike
affärsmannen, som förstod att utvidga
verksamheten i stor skala och lägga grunden till
brukets tid efter annan ökade anseende. Är 1633
öfvertog De Geer ensam arrendet, som
förnyades 1636, 1639 och 1642,
och 1643 blef han genom
köp ägare af kronobruket
vid Leufsta äfvensom af
flera andra uppländska
bruk med masugnar och
hammare. Köpeaftalet,
som träffades mellan De
Geer och drottning
Kristinas förmyndare och
hvarvid köpeskillingen erlades
medelst kvittning med De
Geers till kronan lämnade
försträckningar,
bekräftades af drottningen sedan
hon blifvit myndig, år 1646,
och skulle vara gällande
för evärdliga tider.
Köpesumman bestämdes till
»62,459 riksdaler och
14 3/5 penningar». Några
år förut hade De Geer,
likaledes genom kvittning
af kronan lämnade för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
