Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leufsta bruk. Öster-Löfsta socken, Olands härad, Uppsala län. Af Carl Forsstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEUFSTA BR UK
skott, blifvit ägare af Finspån
och flera hemman i Uppland.
Den man, som sålunda mot midten af
1600-talet var innehafvare af det dåvarande
Sveriges mest
betydande
bruksegendomar med
vidsträckta
underlydande
grufandelar, skogsmarker
o. s. v., tillhörde
den gren af den
gamla förnämliga
brabantska släkten
de Hamal, som
från slutet af
1400-talet haft sitt
stamhåll i provinsen
Liège. Här i
vallonerlandet med
dess talrika
järnverk och hyttor
hade Lambert de
Brialmontf af huset
de Hamal antagit namnet De Geer efter ett af
sina slott, och en af hans ättlingar, Lourts De
Geer, herre till Gaillarmont, som i slutet af
1590-talet till följd af samvetstvånget och
religionsstriderna i de spanska
Nederländerna öfverflyttade till det
reformerta Holland och bosatte sig i
Dortrecht, var fader till vår förste
svenske De Född
år 1587, ägnade sig denne från
ungdomen åt affärsverksamhet i
Amsterdam, och han var med
bland dem af denna stads rika
köpmän, som deltogo i tecknandet
af det lån, hvilket Gustaf II Adolf
år 1616 upptog i Holland. Den
sålunda med Gustaf Adolf
ingångna förbindelsen föranledde några
år senare De Geers öfverflyttning
till Sverige, i det att konungen
med den för vasaregenterna
kännetecknande öppna blicken och
det vakna intresse för
fosterlandets ekonomiska och industriella
förkofran öfvertalade De Geer
att bosätta sig i vårt land. De Geer kom
följaktligen på 1620-talet öfver till Sverige, där han
som stamhåll valde Norrköping och snart, som
vi ofvan antydt, fick användning och omsättning
för både sin företagsamhet och sina rikedomar,
såväl i Upplands som Östergötlands bergslager
[er
g i Östergötland
Emanuel De Geer
1624—1692.
Oljemålning af van der Helst.
Louis Geer.
1660
I
Landshöfdingen Charles De Geer
1730.
Stiftare af fideikommisset.
Oljemålning af G. Schröder.
»
5
och bruksdistrikt och för öfrigt i en mångsidig
verksamhet till det nya fosterlandets gagn. vVi
erinra om, att det var De Geer, som egentligen
ordnade den för den svenska bruksdriften så
betydelsefulla vallon- ;
invandringen, som
genom sina
försträckningar af
penningar bistod
Gustaf Adolf och
förmyndar-regeringen i striden
mot rikets fiender,
hvarom
utrustandet af den s. k.
De Geerska
flottan och sjösegern
vid Femern äro
bland de mest
storartade
vittnesbörden, o. s. v. Äfven
för främjandet af
den andliga
odlingen verkade den
märklige mannen, och utan öfverdrift kan man
säga, att Louis De Geer är att räkna bland de
allra främsta af de många utmärkte och
framstående personer, som bistodo Gustaf Adolf och
Axel Oxenstierna vid häfdandet af
Sveriges själfständighet och
grundandet af dess stormaktsställning.
Louis De Geer var gift med
Adrienne Gérard och hade med
henne flere barn, af hvilka tredje
sonen i ordningen, Emanuel (rf.
1624, d. 1692), efter hans i
Amsterdam den 19 juni 1652
inträffade död blef arfvinge till Leufsta.
Ehuru Emanuel De Geer blott
sällan vistades i Sverige, förkof-
Hofmarskalken Frih. Charles De Geer.
1720— 1778.
Oljemålning af O. Arenius.
rades och utvidgades dock
bruksdriften under hans besittningstid
väsentligt, tack vare hans egna
intressen därför, men äfven
genom hans duktige förvaltare,
holländaren Eovert Wynhaegens
nitiska och framsynta verksamhet.
Sålunda anlades Tobo masugn
och förenades med Leufsta, det
ofvannämnda Bondebruket förvärfvades år 1668,
anläggningarna utökades efter en storartad plan,
och då Karl XI:s reduktion kom, »fingo De
Geerarne i anseende till den stora kostnad, de
nedlagt, och det berömliga nit, de alltid
bevisat fäderneslandet, utan klander behålla Leufsta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
