Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salsta. Lena socken, Norunda härad, Uppsala län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
Väggdekoration från 1800-talets början.
präktig kolonnhall med låga krysshvalf, hvilande
på korta, kraftiga kolonner af toskansk ordning.
Denna hall sträcker sig under hela midtpartiet och
omgifves af ekonomi- och källarlokaler. Den äldre
hufvudbyggnadens murar ingå i de östra delarna
af slottets jordvåning. — Från kolonnhallen leder
en oansenlig trappa upp i första våningens
förstuga, som fått sin nuvarande dekoration i slutet
af 1700-talet. I denna vånings östra del finnes
en räcka rum med karaktäristiska i grisaille
målade tak från tiden omkring 1680, utförda af de
stockholmska ämbetsmålarne Hans Brehmer och
Baltzar Friedrich. I ett af dessa tak synas
monogram med bokstäfverna N. B. och E. H.,
syftande på byggherren och hans gemål. I ett
annat rum finnes en kolonnomgifven alkov från
samma tid och dörrar och dörrfoder äro
målade liksom taken. De gamla
väggbeklädnaderna äro dock försvunna och väggarna i ett
par af dessa rum äro klädda med målade tapeter
från 1700-talets slut. En salong i västra delen
af samma våning har en fast inredning från
1800-talets början: väggfält och dörrar m. m. målade
med antikiserande ornament i hvitt mot Ijusblå
botten.
I öfre våningen äro som vanligt
1600-talsslottets egentliga praktrum belägna. Deras
dekoration härstammar från 1690-talet och början
af 1700-talet, då den karolinska barockens
storslagna pomp och ståt hade börjat ersättas af en
mera diskret och förfinad smakriktning. Vi finna
här en af de af Nikodemus Tessin d. y. anlitade
italienske stuckatörerna verksam, nämligen
Giuseppe Marchi, som år 1701 utförde
stuckdekorationen i riddarsalen. Väggarna i detta praktrum
äro ännu beklädda med ett slags gyllenläders-
tapeter i brunrödt och guld. Från samma tid
härstammar synbarligen också stucktaket i det
väster om riddarsalen belägna rummet, den
s. k. Bielkeska brudkammaren, i hvars
dekoration byggherrens och hans frus initialer ingå.
De gifte sig emellertid redan 1669, hvarför
benämningen »brudkammare» icke kan hänföra sig
till deras bröllop, då slottet ju ännu icke ens
var grundlagdt. — I östra delen af samma våning
finnes bl. a. en dörr med målning från
1600-talet samt ett rum, en sängkammare, med
brokadtapeter och rikt skulpterade dörrfoder i sen
barockstil från 1600-talets slut.
När dessa inredningsarbeten utfördes, hade
Nils Bielke fallit offer för sina afundsmäns hat;
1705 dömdes han förlustig sina gods utom Salsta
och Tureholm. Han tillbragte sina sista år på
Salsta sysselsatt med andaktsöfningar och
fullbordandet af sitt stora slott. Från denna tid
härstammar inredningen i det lilla
slottskapellet, hvars korparti är beläget i den nordvästra
hörnpaviljongens öfversta våning. Predikstolen
och orgeln stå som pendanter till hvarandra
på ömse sidor om altaret, som bär årtalet
1711. De enkla bänkarna prydas af konstlösa
målningar och under taket löper en fris med
inskrifter, bibelspråk, sannolikt valda af Nils
Bielke själf. »Förlåter Eder icke på förstar the
äro menniskior the kunna intet hielpa. Ps. 41
v. 3», erinrar på en gång om hans hbittra
lifserfarenhet och hans lugna resignation. Nils Bielke
lefde i frid på sitt Salsta utan att sluta sig till
24
Taket i »Bielkeska brudkammaren».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
