Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skokloster. Sko socken, Håbo härad, Uppsala län. Af Olof Granberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
rens namn, blef under tidernas lopp icke blott
väl hugfäst inom kyrkans murar, utan till och
med så vördadt, att flitiga nunnehänder ännu så
sent som på 1400-talet åt honom sömmade det
vackra graftäckelse med hans bild uppå, som
nu bevaras i statens historiska museum.
När Holmger Knutsson sänkts i sin tidiga
graf, trädde en ny beskyddare
för det unga nunneklostret i
hans ställe, ty då folkungen
Junker Kl. son till Erik flLs
jarl Ulf Fasi, såsom tysk
svärdsriddare 1260 stupat vid
Durben, befanns det att han till
klostret testamenterat sin gård
Sko, som på grund af
Holmgers uppror fråntagits denne
och kommit i folkungasläktens
ägo. AÄAr 1282 följde kung
Valdemars bror,
Linköpingsbispen hertig Benkt, junker
Karls föredöme, då han till
klostret skänkte tre andra gods,
Räfstad, Hasla och Orlunda,
som också fråntagits Holmger
och dennes svärfar, Filip till
Runby. Och sedan ökades
hastigt nunnornas jordagods.
Så testamenterade 1291 ärkebiskop Folkes bror,
det såsom helgeandshusets i Uppsala stiftare
bekanta riksrådet Magnus Johansson Ängel, till
klostret Frösåkers gård i Uppland samt Fullabro
och Fållnäs samt ön Lisö i Sorunda i
Södermanland.
Enligt en tradition, för hvilken Messenius gjort
sig till tolk, skall Sko kloster ursprungligen varit
Fältmarskalken Herman Wrangel.
Oljemålning af okänd konstnär.
(I Grefve Wrangels sångkammare )
beläget vid Flastad, ett stycke från Sko, på den
plats där ruinen »Flasta mur» nu ligger, och
efter en ödeläggande brand 1297 flyttats till det
ställe invid sjön, där Sko kyrka nu står. Men
denna uppgift bekräftas ej af någon säker källa.
Man får väl därför anse det sannolikt att såväl
klosterbyggnaderna som den invid de samma
uppförda kyrkan från första
början förlades på den
sistnämnda platsen. Men när detta
skedde, vet man ej. Ty om
klosterhusens anläggning
finnes ingen säker
tidsbestämning — år 1244 utfärdade
Innocentius IV ett skyddsbref för
Skokloster, men själfva
byggnaderna omnämnas ej förr än
1488 —, och om den till
jungfru Marias och Johannes
Döparens ära byggda, i
senromansk stil hållna kyrkan vet
man blott att dess uppförande
under loppet af 1200-talet
långsamt fortskred. Ett af
ärkebiskop Folke Johansson Ängel
1275 utfärdadt aflatsbref för
dem, som på Maria
kyrkogångsdag besökte kyrkan,
vittnar om att då, och
förmodligen redan förut en tid bortåt, var i det skick
att den kunde användas. Mellan år 1286 och
1289 invigdes högaltaret af biskop Johannes
i Åbo, förut prior i Sigtuna, och kyrkan i sin
helhet invigdes den 28 augusti 1300 af
ärkebiskop Nils Allesson. Men tio år senare blef
klostret, och förmodligen äfven kyrkan, plundradt
Å KOGKUOSNIRIT. 1
Skokloster enligt Dahlbergs Suecia antiqua.
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
