Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skokloster. Sko socken, Håbo härad, Uppsala län. Af Olof Granberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKAÅA SLOTT OCH HERRESTEN
wåninger, ther wij kunne hafwe wår wist en natt
eller twå, när wij så resa i Mälarenn».
Af klostret finnas nu mera inga andra fasta
lämningar kvar än de grundvalar, som 1894
genom Emil Ekhoffs gräfningar blottades och
som visa, att kring den kvadratiska gården, som,
i likhet med bruket vid andra cistercienskloster,
begagnades till begrafningsplats, gick korsgången,
som nunnorna använde vid sina processioner och
pilgrimerna vid sina böner. Söder, öster och
väster om denna korsgång lågo
klosterbyggnaderna och norr om densamma kyrkan, som,
sedan den 1503 afbrunnit, fick stå öde i öfver
hundra år.
⚔
⚔
Johan III gaf Sko socken m. m. i förläning
åt sin syster Sofia be-
händer i slutet af år 1600, och Wrangel var då
15 årl
Herman Wrangel, som var född den 29 juni
1587, tillhörde grenen Jensel och Rojel af den
gamla, vidt utgrenade estländska släkten
Uvarangalae eller Wrangel, af hvilken flera
medlemmar nämnas i handlingar från 1200-talet,
däribland den Johan Wrangel, som var Hermans
äldste, nu kände stamfar.
Den nye ägaren till Skoklosters gods fick
under ett fjärdedels sekel knappast göra mer än
en flyktig bekantskap med sin domän, såsom
t. ex. 1631, då han, året förut utnämnd till
riksråd, vistades i Stockholm. Ståthållare på
Kalmar slott 1612—1621, därefter fältmarskalk vid
Rigas belägring sistnämnda år, senare skickad
som ståthållare först till Öland och därpa töill
Jönköping, deltog han
kant genom sitt
olyckliga gifte med den
oduglige hertig Magnus
af Sachsen-Lauenburg,
som lefde på svågerns
bekostnad till dess han
skickades öfver gränsen.
Hans i Sverige
kvarblifna, genom hans
brutala behandling
svagsinta gemål bodde
emellertid icke på Sko, och
konung Johan återtog
1598 förläningen, som
nu blef kronogods, till
dess att Karl IX 1609
förlänade Sko socken,
m. m. åt fältmarskalken
Krister Some. Men
redan två år därefter
miste denne godset, sig
själf till straff och androm till varnagel. Han
hade nämligen förrädiskt till danskarna uppgifvit
Kalmar slott, där han 1610 insatts till ståthållare,
och kung Karl skänkte då den betydande gården
åt hans blifvande efterträdare i ståthållareskapet
på Kalmar slott, den då blott 24 -årige, i svensk
tjänst nyligen öfvergångne estländske
adelsmannen, ryttmästaren vid Östgöta ryttare och kort
därpå vid liffanan Herman Wrangel, som hastigt
vunnit konungens gunst — en gammal historia att
Wrangel skulle ha markerat sin öfvergång till
svenskarna genom en lika förrädisk handling som
Krister Somes, i det att han såsom konung
Sigismunds betrodde man skulle till konung Karl
utan svärdslag öfverlämnat Dorpat, faller på sin
egen orimlighet, ty Dorpat kom i svenskarnas
Oljemålning af Ehrenstrahl 16
Riksmarsken grefve Karl Gustaf Wrangel.
52.
68
1627—1629 i fälttågen
i Preussen, där han163 2
blef guvernör. Han
förde 1636—1637 befäl
öfver östra sidohären i
Tyskland och drog sig
därifråntillbakatillPommern. Alltför snart
visade det sig attregeringen
handlat mer än oklokt,
då den ställt Herman
Wrangel vid Johan
Banérs sida. Ty den
hetsige och utmanande
Wrangel, hvilken som
äldre fältmarskalk icke
kunde underordnas
Banér och som icke ville
erkänna sin
underlägsenhet gent emot dennes
större begåfning, gaf
anledning till oupphörliga slitningar och
förvecklingar, hvilka naturligtvis i hög grad skadade
den svenska krigföringen. Men våren 1638 slets
tvisten mellan de båda härförarna på det sätt,
att Herman Wrangel hemkallades, och han blef
icke vidare brukad i rikets tjänst — hans
utnämning till generalguvernör i Livland kom
honom tillhanda först samma år som han dog
och föranledde därför ingen ändring i hans
tillbakadragna lif.
Hemkommen till Sko, tog Herman Wrangel
sin bostad i det gamla, medeltida hus, i hvilket
cisterciensnunnornas biktfäder, kanikerna från
Uppsala, i forna dagar bott och som under hans
bortvaro förändrats och till sin östra del tillbyggts,
så att den blifvit en dubbel, trevånings korsbygg-
(I Grefve Wrangels förmak).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
