Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skokloster. Sko socken, Håbo härad, Uppsala län. Af Olof Granberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sterkarmarna alla inmurade, så långt källarna på
samma sida sträcka sig», utan före årets slut var
bottenvåningen af »den främsta sidan, som vätter
åt sjön» åtminstone delvis färdig, — i
kammartjänarens rum på nedra botten läser man i taket
årtalet 1654. På
sommaren 1655
hade man hunnit
till och med
fönstren i södra och
östralängorna(den
senare = fasaden)
och vid 1656 års
slut voro fasadens
takstolar och
frontispis klara. Norra
och västra
längorna blefvo, sist
färdiga, men voro
det dock troligen
före 1657 års slut,
eller åtminstone
16 5 8. Och ändå Öfverstekammarjunkaren
hade byggmästa- Grefve Magnus Brahe.
ren, »architecteu-
ren» Henrik Anundsson, som under sig hade
arbetsbasen Jöns Andersson Dalkarl, haft många
motigheter att kämpa med under arbetets gång.
Ibland nedlade de uppbådade bönderna arbetet
för att sköta om slåttern, och då stod man där
så godt som utan folk. General Forbus
kommenderade en gång bort trettio soldater, som
hjälpt till med grundgräfningen. Af de fyrtio
SKOKLOSTER
man ur major Nisbeths kompani, som skickats
dit såsom handtlangare, inträffade blott tjugofem,
och af dem rymde sju, tillika med sexton
båtsmän. Pastor Blaufelder från Wolgast, som
kallats dit för att viga Wrangels halfbror Herman
Adolf, tog helt
ogeneradt
»architecteurens»
kammare i besittning och
hindrade honom
att rita. Murmäåä-
stare Berent höll
sig af snålhet med
för litet folk.
Fogden nekade att
lämna tillräckligt
med ved till
bergets
bortbrännande Teglet, som
dels brändes i
särskildt uppförd ugn
vid det närbelägna
Flottsund, dels
ditfördes från Broo
och Tuna, uteblef
ibland, liksom de pråmar, som från
Svartsjölandet skulle ditföra huggen gråsten. Ej heller
kommo alltid i rättan tid de af Tessin
ombesörjda trappstenarna från Öland, och till och
med på timmer till takstolar och annat var det
ofta brist. Den stackars »architecteuren» stod
tidtals utan både folk och byggnadsmaterial.
Slottet, såsom det nu ser ut, är till det yttre
Grefvinnan Anna Brahe,
född Nordenfalk.
Parti af parken bakom slottet.
72R
/ 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
