Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skokloster. Sko socken, Håbo härad, Uppsala län. Af Olof Granberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅÄTEN
icke minst på grund af sina dyra lefnadsvanor
hade stort behof af det snöda guld: »Mache
dass du was aufhebst, gleich wie die anderen
thun — der was nimmt, hat wasl» Och den
omtänksamme fadern fick i sonen en trogen
lärjunge. Ty det visade sig snart att den nye
herren till Sko visste att se sig till godo med
besked. Snål var han icke. Pängar öste han
ut. Men han hade också mycket att taga af.
Han försedde sig så att det förslog vid
plundringar och
brandskattningar och särskildt blef
han den lycklige ägaren
till hela tunnor, fyllda
med dukater, vid
stormningen af Bregrenz
164 6.
Nar planen till det
stora slottsbygget vid
Sko först började
skisseras, är icke bekant,
men väl att Karl Gustaf
Wrangel tidigt yttrade
sig vanvördigt om
faderns i hans tycke
alltför enkla bostad och att
han aflade något slags
bragelöfte att en gång
där låta uppföra en
väldig och praktfull borg.
Först 1653 hör man
talas om ritningarna till
slottet. Då är det
Nrkodemus Tessin d. ä.,
som reviderar af Jean
de la Vallée redan
uppgjorda r itningar. —
Tessin lofvar i ett bref i
september nämnda år
dinger 1605—1614 på beställning af kurfurst
Johan Schweikard i Mainz i Aschaffenburg byggda
slottet Johannisburg som förebild — ett
storartadt, på en höjd invid Main beläget slott i röd
sandsten, mycket regelbundet hållet, med fyra
lika stora flyglar och fyra åttkantiga hörntorn,
ordnade kring en kvadratisk borggård, till det
yttre särdeles enkelt med sina genomlöpande
gesimser, men mäktigt verkande genom
byggnadsmassans gruppering och de stora
hörntornen. Om någon direkt
kopiering af
Aschaffenburgs slott kan det
beträffande Skoklosters
icke vara tal. Det hela
inskränker sig till en
viss likhet hvad
beträffar läget på en höjd nära
vattnet, grundplanen,
med de lika stora
flyglarna kring den
kvadratiska gården och de
fyra, om medeltida
anordningar erinrande
hörntornen, hvilka dock i
Aschaffenburgs slott
tjäna såsom trapptorn,
under det att de på
Skokloster snarast
kunna betecknas såsom till
byggnaden fogade,
fristående paviljonger.
Men det är mycket
sannolikt att Wrangel
hade slottsbyggnaden vid
Main i friskt minne.
Han hade troligen sett
den, då Gustaf Adolf
en tid residerade där
att »taga till sig den
deseinen, som Lavallee
hoss sigh hade och
huset nu ähr
beskaffat, der öffwer att formera en effter sitt goda
tycke tiänlig desein». Men sannolikt är att †n
de la Vallée icke var den som från början gaf
byggnadsverket dess karaktär och grundplan.
Mycket tyder på att Wrangel själf var den
egentlige upphofsmannen. Man vet, att han var
särskildt intresserad af arkitektur och att han på
lediga stunder, när han icke läste, eller arbetade
vid sin svarfstol, roade sig med att modellera
byggnader och fästningar. Med detta antagande
sammanhänger en gammal tradition om att Sko
slott skulle vara uppfördt med det af Georg Rie-
Excellensen Grefve Magnus Brahe.
Oljemålning af Fredrik Westin. (I
och kungen skämtsamt
yttrat, att det vore
skada, att slottet ej stode
på trissor, så att man
kunde rulla hem det till Stockholm. Och Wrangel
hade väl återsett det, då han 1648 marscherade på
Frankfurt a/M för att förena sig med Turenne.
Det må emellertid förhålla sig huru det vill med
Wrangels medarbetarskap beträffande slottets
plan och stomme och beträffande slottets i
Aschaffenburg egenskap af förebild — alltnog: i början
af 1654 begynnte man schakta på den
bergshöjd söder om Herman Wrangels byggnad, där
slottet nu står, och i augusti var icke blott »den
ena sidan, som vätter åt stora källaren med det
ena tornet, till 16 fots höjd uppdragen och fön-
Alkoven.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
