Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leckö. Otterstad socken, Kållands härad, Skaraborgs län. Af Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESATEN
en nisch, hvari stått en bild. Efter denna öf- några löfrankor, allt i svart limfärg mot den
verblick af borgens byggnadshistoria och det hvita putsen.
yttres växlande gestaltning äro vi redo att stifta
Några rankor i samma stil återfinnas å en
bekantskap med dess inre. Att lämna en in- dörr till nordöstra tornets öfversta kammare.
21
gående skildring af alla salarna och gemaken å
Leckö, enligt
uppgift ej
färre än 248,
därpå åär cj att
här tänka. Vi
få inskränka
oss att
flyktigt
genomvandra de
minnesrika
slottsrummen och
endast dröja
vid det typiska
och särskildt
intresseväc-
kande. Det är
Magnus
Gabriel De la
Gardie, som i
allt väsentligt
gifvit slottet
dess inredning
och å denna
tryckt sitt
tidehvarfs
stämpel. Emellertid
gömmer dock
Leckö äfven i
sitt inre några
spår också af
äldre tider. Vi
ha redan
uppmärksammat
de medeltida
resterna. Från
1500-talet
kvarstår
knappast något. En
ekdörr med
vackert snideri
i nordöstra
tornets tredje
våning har en
hållning som
rodt skulle
§
sunna hänföras till 1500-talet, men sannolikast
är ändå dess ursprung ej äldre än början af
Jakob De la Gardies regemente. Samma skede
tillhör en målad dekoration i sydvästra
trappan med en herre i tidig 1600-talskostym och
Kämpasalen.
14
Denna dörr har två kvadratiska fyllningar. Så-
dana dörrar,
kännetecknande för
1600-talets förra hälft,
påträffas
allctemellan i
slottets tredje
våning men
däremot ej i den
fjärde, där
dörrarna
alltigenom — att det
nyssnämnda
tornrummetutgör ett
undantag är rätt
förklarligt — äro
uppdelade i
småfyllningar i
två rader
bredvid hvarandra
enligt bruket
under
århundradets senare
del. Efter att
ha observerat
dessa
ingalunda oviktiga
smådrag böra
vi företaga en
rundgång
genom Magnus
Gabriels och
hans
»förstinnas» vidlyftiga
och med
braskande
brokighet utstyrda
residens. Vi
förbigå då
förborgens
oansenliga rum för
betjäning och
»ämbetsmän»,
d. ä. handtver-
kare, och begifva oss in i kyrkan. Genom
en dunkel förstuga, under det grefliga
herrskapets fönsterförsedda läktare träda vi fram
mellan de dubbla raderna af höga bänkar med
tänkespråk och emblem i grisaille på dörrarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
