Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leckö. Otterstad socken, Kållands härad, Skaraborgs län. Af Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rummets utsmyckning är öfverflödande rik, om
också ej synnerligen gedigen. Mellan fönsterna
äro anbrakta oljetaflor, åskådliggörande trons
artiklar och i fönstersmygarna stå uti nischer
bilder af apostlarna; såväl taflor som bilder äro
enligt Hahr och de gamla räkenskaperna
beställda af Johan Werner 1654. Midt å den
bortre kortväggen är altaret, prydt med en
ståtlig uppsats i godt träsnideriarbete, hvari en gång
suttit
innefattade en mångfald
af små
emaljerade
silfverplattor (enligt
Luths
anförda disputation).
Dessa skulle ha
varit ett
krigsbyte från Jakob
De la Gardies
ryska fälttåg.
Till vänster om
altaret är
predikstolen,
medan den orgel,
som stått å dess
högra sida, nu
†ECKÖ
och hans gemål. I västra flygeln ligger
riddarsalen, slottets största och rikast inredda rum.
Vid dess norra kortsida uppbära åtta joniska
kolonner en musikläktare. I nordvästra och
sydöstra hörnen stå huggstensspisar med vapen
och tänkespråk: »Conscientia virtutis satis
amplum theatrum» — »Virtutis sacramenta sunt bona
facere, mala pati.» Synnerligen betecknande för
beskaffenheten af inredningskonsten å Leckö är,
att spisarna äro
oljemålade i
imiterad
stenfärg, och att
deras dekoration
är dels verkligt
plastisk dels i
målning en
härmad
reliefornering. Taket är
indeladt i rutor
med
troféfyllningar i
grisaille och
upplifvas af små
nedhängande
barngenier af
träå bärande i
pryder
Ulriksdals
slottskapell. Kyrkans
tak har formen af ett spegelhvalf af trä med
två plafonder, hvarå änglar med språkband —
»Gloria in excelsis, in terra pax, in hominilus
beneplacitum» —, samt i den stora kälen en
numera bortfallen målad dekoration på väf. Hela
rummet gör ett ödsligt och förhärjadt intryck.
Den tomma kedjan för ljuskronan verkar på
betraktaren som ett pessimistiskt utropstecken.
Samma böjelse för pompös prakt och samma
torftiga sätt att förverkliga denna återfinna vi
äfven i slottets salar och gemak.
I södra flygelns andra våning (d. v. s. en trappa
upp) ligger Kämpasalen så nämnd efter sina
bilder af folkvandringshöfdingar, Marcomannus,
Gothus, Vandalus o. s. v. groft målade på muren.
Troligen var detta gallerilika rum ett slags
drabantsal. Tredje våningen är den egentliga
paradvåningen, tillika innehållande det grefliga parets
egna bostäder. Södra flygeln upptager bland
annat en matsal med oljemålad plafond, Ceres
och Flora körande ett schäckigt spann, och en
spisel med grefvens och furstinnans vapen samt
inskription: »Conscia mens recti famae
mendacia ridet.» I detta rum skulle enligt Luth ha
funnits skulpterade porträtt af Karl X Gustaf
Riddarsalen.
händerna
kronor, svärd,
segerkransar o.
s. v. De äro snidade af Johan Werner, som
jämväl år 1654 försåg taket med en målad
utsmyckning, hvilken på 1670-talet ersattes med
den nuvarande. Väggarna pryddes fordom af
infällda oljemålningar skildrande episoder ur
trettioåriga kriget och af porträtt återgifvande
dragen af däri deltagande fältherrar. Dessa
bilder flyttades på 1820-talet till Karlberg.
Bataljmålningarna alla svaga
handtverksarbeten, medan några af porträtten röja en skick-
äro
Detalj af taket i Riddarsalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
