Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leckö. Otterstad socken, Kållands härad, Skaraborgs län. Af Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spisel i riddarsalen.
ligare hand. De senare namngifvas alla af Luth
och äro samtliga svenska officerare.
Dekorationen fullständigades af ännu kvarsittande
grisaillefyllningar med emblem och deviser. En
kostlig tysk vers lästes
enligt Luth å musikläktaren:
UÜUmb diese Schantzen
Thun wir itzt Tantzen:
Vor war’n wir g’schlagen
Das wir uns klagen;
Nun ist unser Leyd
Verkehrt in Freud
Der Pass ist offen
Der Feind verloffen
Der war zu drusen
Ein Schlang im Busen
Wolt andre trotzen.
Jtzt muss Er kotzen
Was er gefressen
Wird nicht vergessen:
Viel Leut verderbt
Sein Sach verkerbt;
Und ist sein Pracht
Nun mehr veracht
Sein G’walt ist blöd:
Das macht der Schwed
Der Ihn erschreckt
Und uns erweckt
Sein bleibt der Spott:
Das schafft uns Gottf.
Versen illustrerades af en
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
en upphäfd belägring. Om riddarsalen eller
kungssalen voro ägnade minnet af trettioåriga
kriget, så förevigade i stället de i norra
flygeln belägna »kejsar»- och »riks»-salarna (Luth)
den westfaliska freden, vid hvars åvägabringande
Magnus Gabriel De la Gardie tjänstgjort såsom
en af underhandlarna. I det ena rummets
plafond se vi Fredens och Rättens gudinnor
kyssande hvarandra samt rundtom de i kongressen
deltagande staternas vapensköldar. Och kring
väggarna sutto enligt Luth porträtt af alla
underhandlarna vid fredsverket. En sådan följd
återfinnes nu å Gripsholm. Möjligen har De
la Gardie ägt fler än en. Ty 1675 upptages
fredsrummets plafond i ett inventarium å Leckö,
och rummet får väl då förutsättas ordnadt. Men
fredsunderhandlarnes porträtt funnos ej blott på
1650-talet å Ekholmen utan äfven 1677 å
Karlberg. Det kan då i alla händelser betviflas, att
serien å Leckö och den å Karlberg varit en
och samma. Det andra af de båda åsyftade
rummen innehöll porträtt af de tyska kejsare
och kejsarinnor, hvilka lefvat under trettioåriga
kriget, samt af de yppersta fältherrarna på
katolska sidan, Tilly, Wallenstein, Pappenheim o. s. v.
Äfven dessa bilder torde lätteligen kunna
uppletas i statens samlingar. De käjserliga
konterfejen få vi väl identifiera med Frans Luyx
arbeten å Gripsholm och Nationalmuseum, enligt
Olof Granberg tagna i Prag 1648. Taket i
detsamma smyckas än i dag med dubbelörnen och
dekoreras äfven för öfrigt i de habsburgska
färgerna. Öfver spisen tronar en målad Her-
bild visande segerjublet efter
Grefvinnans sängkammare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
