Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mariedal. Ofva socken, Kinnefjerdings härad, Skaraborgs län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPENSKA SI- o TT i o CH HERRESÅ TEN
len med sin omfattning af röd sandsten verkar
tämligen inklämd mellan midtpartiets mäktiga
pilastrar. På ömse sidor om portalen ses ett
halfrundt fönster, och samma anordning
återvänder i den öfre våningen. OÖfver portbågen
är en stentafla med De la Gardies och hans
gemåls vapensköldar uppsatt, och högst upp se
vi ett af guirlander omgifvet rundfönster. Den
mot parken vettande frontonen å motsatta sidan
liknar den nu nämnda med undantag däraf, att
endast två genomgående pilastrar uppbära
gafvelfältet. Det nuvarande taket är tämligen lågt
med fall åt alla fyra sidorna. Midt på detsamma
höjer sig ett litet torn, slutande i en lanternin.
Detta torn ombyggdes vid den senaste — af
hofintendenten 6ᴀ) Lindgren utförda —
restaureringen, med bibehållande af dess dåvarande yttre.
I Dahlbergs »Suecia» är taket för öfrigt mycket
högre och brantare. Men eljes är det i detalj
samma byggnad som möter oss å »Suecia»-bilden
och i verkligheten. Mellan det nuvarande
Mariedal och 1600-talets torde dock en väsentlig
olikhet existerat. På De la Gardies tid framträdde
möjligen slottets ytor i teglets naturliga färg, mot
hvilken sandstenspilastrarne och den öfriga rika
2 Pi
&7;
5
sandstensdekorationen gjorde en vacker effekt.
Vi kunna skönja det å »Suecia»-bilden. I våra
dagar är allt öfverdraget med hvit puts. Denna
hvitputsning stammar i sådant fall från
1700-talet. Om också detta med tanke på det nämnda
århundradets passion för öfverkalkningar låter
förklara sig, förefaller det dock, som om äfven
denna tid bättre borde fattat betydelsen af
anbringandet å en tegelyta af pilastrar, draperier
och guirlander af sandsten. Det torde väl t. ex.
ej falla en modern arkitekt in att öfverkalka
Riddarhuset, som i detta hänseende så
underbart räddat sig genom sekler. Och Riddarhusets
fasadanordning är det, som funnit en återklang
Jean de la Vallée’s vackra Mariedal.* Dess
slottsbyggnad representerar en anspråkslösare,
men därför ej mindre konstnärlig typ än det
pompösare, tyngre Karlberg, som är ett
intressant prof på de la Vallées franska stilriktning i
palatsbyggnaden. Mariedal visar oss däremot,
burn konstnären tänkte sig en förnämare herr-
a En 15102017 af fasaderna skulle emellertid dragit med sig äfven
ombyggnad af taket och tornet från deras nuvarande 1700-tals form åiliden
mot tegelfasaden svarande höga 1600-tals formen och därmed ledt till rena
konstrahtioner, hvarför väggarna, hvilkas hvita färg vackert kontrasterar
mot parkens grönska, lämnades i sitt på 1700-talet hvitputsade skick.
⚔R .
Trädgårdsfasaden.
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
