Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mariedal. Ofva socken, Kinnefjerdings härad, Skaraborgs län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARIEDAIL.
gårdsbyggnad af måttliga proportioner. Genom
denna nya byggnadstyp har han i
utvecklingshistoriskt hänseende betydt bra mycket mer än
genom sina tunga, prunkande palats. Typen
upptogs af 1700-talet, ehuru det då använda
materialet oftare blef trä än sten.
Mariedals slottsbyggnad begynte uppföras
1666. Bland de här sysselsatta
konsthandtverkarne finner man åtskilliga från Leckö bekanta
namn, som t. ex. målarne Johan Hammer och
Anders Lingh. Ledaren af byggnadsarbetet var
antagligen densamme som på det närbelägna
Höjentorp, nämligen Hans stenhuggare.
Men icke blott slottets yttre arkitektur är af
intresse. Dess inre bevarar sedan 1600-talet en
mängd värdefulla stucktak af samma karaktär
som ännu finnas på Drottningholm eller
Karlberg. Vi se naturligtvis nu dessa tak i
restaureradt skick, enär tiden har farit rätt hårdt
fram med åtskilliga utaf dem, t. ex. med det i
stora salongen i öfre våningen, hvilket före
restaureringen 1888 var till hälften nedfallet. Det
är ännu ej konstateradt, hvilka stuckatörer här
varit verksamma, men man har all anledning
att antaga, att ett par af De la Gardies vanliga
gipsmakare och bildhuggare äfven här lämnat
prof på sin konst, nämligen Henrik Lichtenberg
och Georg Baselaque. Af den förre finnas ännu
åtskilliga gipsplafonder på Karlbergs slott.
En tvåarmad trappa i en vestibul i byggnadens
Stucktak i ett af slottsrummen.
centrum var en af de la Vallée mycket använd
komposition, äfven där utrymmet icke särskildt
lämpade sig för en dylik anordning, t. ex. vid
Venngarns ännu bevarade slott. Vestibulen med
trappan till öfra våningen ändrades sannolikt
samtidigt med den yttre öfverputsningen på
1700-talet på så sätt, att den forna dubbelarmade
trappan utbyttes mot en enkel, mycket brant trappa
gående nästan från porten till öfra våningen utan
något plan. Denna fula och obekväma trappa
borttogs vid restaureringen och ersattes med den
nuvarande, då den forna dubbeltrappans
konstruktion ej kunde urskiljas, enär däraf upptagna
utrymme mot trädgårdssidan på 1700-talet ändrats
till ett kabinett.
Paviljongerna vid inkörsporten.
?a
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
