Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torpa. Länghems socken, Kinds härad, Älfsborgs län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRCES TEN
vapensten från 1550.
kunde försvararne från det korshvälfda rummet
komma ned i bottenvåningen och falla angriparne
i ryggen. Dessa riskerade alltså att få strida
mot två fronter och se reträtten afskuren. Hela
denna anordning verkar därför som en listigt
utlagd fälla, på samma gång som den var en
sista utväg för besättningen. Det är alls icke
otroligt, att den verkligen kommit till
användning, och att danskar och svenskar här en gång
mötts i de dunkla källarhvalfven i blodiga
nappatag. Vid den på 1500-talet inträffade
ombyggnaden af huset ha trossbottnarnes läge något
förändrats. I detta äldre Torpa-hus ha vi alltså
ännu tydligt bevarad en hufvudsakligen på ett
energiskt försvar beräknad medeltidsbyggnad.
Huru dess öfre afslutning varit, känna vi ej.
Utsprång ha funnits att döma af bärstenen å
norra gafveln.
Omkring 1550 undergår den sedan en
betydande utvidgning och modernisering. Huset
förlänges åt söder, så att det blir dubbelt så långt som
förut, får därtill ett trapptorn (12) å östra sidan. Af
planerna se vi, att murarna i den tillbyggda delen
äro ännu gröfre än i den äldre. Förklaringen
är väl helt enkelt den, att man ansåg fredens
æra ännu långt fjärran och måste vara beredd
på den nya tidens kraftigare eldvapen. För att
utrymmet i det inre ej skulle bli allt för trångt,
lät man tillbyggnadens östra långmur skjuta
fram öfver den äldre fasadlinien. Så godt sig
göra lät, fick tornet markera skillnaden. I detta
lades en trappa med breda hvilplan och
sittbänkar i fönsternischerna, ett intressant prof på
den nordiska renässansens trappanläggningar. En
motsvarighet finna vi t. ex. i Kalmar slott. I första
och andra våningen anordnades en tvärt öfver
huset löpande korridor (14 och 15) med ingång till
rummen å båda sidor. De gamla trapporna i
murarne behöllos, och en ny vindstrappa tillkom i
mellanvåningens nordöstra hörn (16). Af de stora
salarne i denna och öfversta våningen uppdelades
tvenne genom mellanväggar af trä i smärre rum.
Och i de öppna arkitektoniskt utsmyckade
spislarna, i takens, panelernas, dörrarnas dekorationer
sökte sig renässansens i den karga Norden
svårvunna formvärld delvis ännu bevarade uttryck.
I det yttre fick den nya byggnaden trappgaflar
och möjligen äfven ett mindre torn åt sjösidan,
om vi få tro Dahlbergs teckning i »Suecia».
Murarna torde äfven mycket tidigt ha rappats.
En skulpterad stentafla minner oss om denna
betydande restaurering af det aflägsna västgötska
herresätet. Den har fordom haft sin plats öfver
hufvudingången, som något senare fick sin
nuvarande omramning. Taflan är ett förträffligt
Torpa på 1670-talet. Enligt Dahlbergs Succia antiqua.
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
