Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torpa. Länghems socken, Kinds härad, Älfsborgs län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORPA
Herrgårdsbyggningen efter en oljemålning från 1700-talet.
renässansarbete, krönt af en gafvel, hvari årtalet
1550 är anbragt. A frisen därunder läsa vi:
Gustaf Olson Fru Birgitta
Ridder til Torpa Eriks Dotter
Gustaf Olsson Stenbock var sonson till
riksrådet Arvid Knutsson och son till Olof Arvidsson,
som efter mödernesläkten upptagit
Stenbocksnamnet. Hans hustru var dotter till den vid
Stockholms blodbad halshuggne Erik
Abrahamsson Leijonhufvud samt syster till drottning
Margareta Leijonhufvud.
Så inträffar 1620 en ny restaurering. Troligen
träffade den hufvudsakligen det inre. Från den
tiden stammar portalen med sina klumpiga voluter.
Dennas vapentafla upplyser oss om, att den nya
förbättringen var ett verk af Gustaf Eriksson
Stenbock och Beata Margareta Brahe.
Ej många årtionden därefter öfvergafs
byggnaden som boningshus. På 1670-talet, då den
Dahlbergska teckningen antagligen uppgjordes,
är den redan öfvergifven. En bekvämare bostad
af trä är då uppförd i närheten. Är 1699
inreddes slutligen af grefvinnan Kristina Katarina
De la Gardie i södra delen af bottenvåningen
det ännu i bruk varande slottskapellet, hvars
49
stora rundbågsfönster då upptogos. Samtidigt
förlorade huset troligen sina gaflar och fick, som
en gammal å Torpa bevarad oljemålning från
omkring 1720 visar, hög takresning i två afsatser
med vertikal mellandel, samt fall åt fyra sidorna
ett s. k. »säteritak». Det nuvarande enkla låga
taket, äfven med fall åt fyra sidor, stammar, liksom
trapptornets lanternin, i hvilken kapellets klocka
hänger, från 1800-talets början. Murarnes
hvitputsning går säkerligen långt tillbaka. Redan
på 1500-talet voro de sannolikt rappade. Hvita
murar och röda tak var landtslottens
genomgående typ på denna tid. Något större
konstnärligt intresse erbjuder nu visserligen ej det yttre.
Det inre uppenbarar däremot ännu många
värdefulla detaljer af äldre tiders rumsinredningskonst.
Göra vi ett besök i den åldriga borgen, gå vi
öfver den forna vallgrafven och in genom tornets
ganska låga ingång (13), som 1620 fick en
omramning i form af en gafvel, med afsatserna fyllda
af högst klumpiga snirklar, hvilkas öfre
svängning slutar i en spets. Uppsatstaflan bär den
Stenbockska och den Braheska vapenskölden
samt krönes öfverst af en liten gafvel med en
mustaschprydd maskaron.
Torntrappans karaktär känna vi redan.
Kapel-
Från 1620.
Yttre portalen från östra sidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
