Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidö. Rytterns socken, Snäfringe härad, Västmanlands län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDOÖ
aldrig fullbordadt herresäte, hvarjämte han
utvidgar och ombygger Jäders närbelägna kyrka, där
han reder sin och sin familjs grafplats. Den
plats, där Tidö slott byggdes, utgjorde en 6,
som genom ett smalt, numer försvunnet sund
var skildt från fastlandet, till hvilket en bro ledde
öfver. Om anledningen till namnet berättas det,
att ön sedan gammalt var känd för sin tidiga
vår. Läget hade redan i äldre tider synts
lämpligt för uppförandet af ett fast hus. Ännu
finnes också verkligen kvar det gamla Tidöhus, ett
mäktigt stenhus i två våningar förutom
källarvåning, med kvadratisk plan, pyramidformigt tak
och väldiga murar. I ett bref från 1640 kallar
rikskanslären detsamma »den Oldenburgska
byggnaden», och namnet Oldenburg har det behållit
in i våra dagar.
Dess portal ligger i ett muradt, i en
trappgafvel slutande framsprång. Källarvåningen har
stora tunnhvälfda rum. Ursprungliga
skottgluggar ha där ännu bevarats. Första våningen är
nu mer inredd till stall, den andra till
sädesmagasin. Byggnaden hade uppförts tätt invid
stranden i nordost, och vallgrafvar skyddade det
till yttermera visso. Detta var det enkla fasta,
ursprungligen kanske ännu en eller ett par
våningar högre hus, som säkerligen riddaren och
riksrådet Magnus Gren d. y. uppförde vid
1500-talets början. Ruiner af en ännu äldre
byggnad finnas dock i nordostlig riktning från det
nuvarande slottet i en som förr kallats
»Klostergärdet».
Under något af de första åren af 1620-talet
tog arbetet med den stora nya slottsbyggnaden
sin början. Det skred som äldre tiders
byggnadsarbeten i allmänhet oerhördt långsamt fram.
Ändringar i planen har tidt och ofta gjorts.
Rikskanslärens många andra omsorger, hans
vistelse i Tyskland m. m., liksom äfven
växlingen i själfva byggnadsledningen, bidrogo till
den långa tidsutdräkten. I juli 1641 stod
emellertid hufvudbyggnaden i det närmaste färdig.
Man var i fullt arbete med flyglarna samt
med den förras inredning. Stenhuggaren
Heinrich Blume hade 1640 fullbordat de två
ståtliga portalerna, som vi räkna bland slottets
främsta smycken, gårdsportalen ofvan den höga dubbla
fritrappan samt den yttre mäktiga borggårds-
œ
hage,
E
Tidö slott från sydost.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
