Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidö. Rytterns socken, Snäfringe härad, Västmanlands län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅAÅTEN
portalen med dess vapensköldar och vakande
stenlejon. Af de två stora frontongaflarna å
hufvudflygeln var den ena färdig, den andra
under arbete. Man får väl antaga, att slottet
omkring 1645 slutligen
Drottningholm t. ex., återkommer den emellertid.
I Dahlbergs »Suecia» resa sig Tidöslottets
flyglar två våningar höga med branta tak med
takkupor. Hufvudbyggnaden har där äfven ett
oerhördt högt och brant
fullbordades. RGR
Vi känna ej namnet S B;
på slottets första bygg- [
mästare, men stilistiska
skäl tala för, att det är
en holländsk arkitekt
som lämnat de första
ritningarna. Hvar dessa
stildrag ligga, skall
senare nämnas. Från år
1640 öfvervakas
byggnadsarbetet af den då
nyligen till Sverige
anlände Nikodemus Tessin
d. ä., som samtidigt
äfven vid Fiholm och
Jäders kyrka var
sysselsatt. Den unge Tessin
ansluter sig vid dessa
byggnader till den allmänt upptagna holländska
riktningen. Sin betydelsefulla studieresa till
Italien och Frankrike hade han ännu icke gjort.
Någon mera ingripande roll kunde han vid Tidö
näppeligen spela, då slottet nu nalkades sin
fullbordan. Man vet, att han lämnat några smärre
ritningar. Han har
möjligen låtit ändra
frontongaflarne. Planen att
upptill afsluta de
borggården helt omslutande
ännu envåniga flyglarne
som altaner med
balustrader, medan i de yttre
hörnen paviljonger,
»altantorn», skulle
uppstiga, var redan före
hans ankomst fattad.
Den meddelas i det
memorial, som
rikskanslären lämnade sin son
Johan vid dennes
hemresa från Tyskland 163 5
—36, samt blef
sannolikt äfven genomförd.
Snart nog slopades dock
denna anordning som
ju föga öfverensstämde
med nordiska
förhållanden. Vid vissa senare
barockpalats, Tessins
†
=g n T
TY; TW; †
Oldenburg».
Yttre portalen.
20
tak med fall åt fyra
sidor (valmtak). De stora
rikt sirade
frontongaflarne omgåfvos då af
två fönsterkupor med
prydlig huggen
omramning. Höga smärta
skorstenar bidrogo
föröfrigt till slottets
nordiska karaktär. Men
bortsedt från denna
takanordning, som i
början af 1700-talet vek för
ett s. k. säteritak, d. v. s
ett tak med två fall och
vertikal mellandel, och
bortsedt från de
försvunna omramade
fönsterkuporna m. m.
öfverensstämma dock i det hela »Suecia»-bilderna
med våra dagars Tidö.
Många gånger hotadt af förfall, har detta slott
af sin nuvarande innehafvare, godsägaren C. D.
von Schinkel, i början af 1890-talet grundligt
restaurerats, med tillvaratagande af alla dess
gamla intressanta
detaljer. Ett studium af
detsamma är därför i hög
grad lärorikt.
Till planen bildar det
till omfånget ansenliga
slottet en mycket bred
rektangel. Af de fyra
byggnader, som
omsluta den rymliga
kvadratiska borggården,
bildar den norra
hufvudpartiet, 140 fot lång,
höjande sig i två
våningar, förutom
bottenvåningen. Upp till den
stora portalen till första
våningen leder en
monumental dubbel
fritrappa. Öfver
trappbalustraderna höja sig fyra
höga obelisker. Å den
praktfulla
sandstensportalen bäres portbågen af
pelare, hvilkas gesims-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
