Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidö. Rytterns socken, Snäfringe härad, Västmanlands län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDO
Hörnparti af borggården med östra och södra flyglarna.
bindelse med hvarandra, politiskt, kommersielt
och kulturelt. Och hvad särskildt arkitekturen
angår behöfva vi blott erinra om de många
inflyttade holländska arkitekter och murmästare,
som verka i landet.
Rumfördelningen
på nyare impulser.
Sförstuga, upplyst af
i det inre visar äfven hän
Vi träda in i en rymlig
de båda halfverade fönstren
omkring portalen. Därifrån leder till vänster
en enkel bred trappa med afsatsplan upp till
öfre våningen. Rummen ligga i nedre våningen
i tvänne parallela rader och stå i direkt
förbindelse med flyglarna. Dessas rundt om löpande
korridorer äro redan nämnda. I andra våningen
finnes en väldig sal, sedan gammalt oinredd.
Den säges varit ämnad till slottskapell, och
dörrarnas bibliska utsmyckning tyder ju också
därpå.
Redan i nedre förstugan göra vi bekantskap
med de ryktbara Tidö-dörrarna. Dörröppningen
omges af en träomklädnad, å hvilken vi finna
nedåt afsmalnande pilastrar, hvilka upptill sluta
i klädda manliga figurer, som uppbära bjälklaget.
Ä omramningens sidor uppträda vingliknande
utsprång i förening med snirkelornament. Gesimsen
uppbäres af konsoler, och ofvan dörren höjer
sig ett krön, bestående af två uppsatstaflor, den
ena öfver den andra. Den öfre afslutas med en
liten klufven gafvel och en spets. Ä
afsatshörnen stå romerska krigarfigurer, allegoriska kvinno-
D
o
gestalter eller svarfvade spetsar. Dörrarna äro
enkeldörrar med två fyllningar och olika
dekorering: på en del tempelgaflar med pelare och
bågar. På alla ytor framträda de rikaste
inläggningar i olika träslag: figurkompositioner,
vapensköldar, växtornament, linjemönster. Ä flera
dörrar finner man årtalet för deras tillkomsttid:
1626, 1628, 1629, 1636, 1640. Till dörrarna,
af hvilka flera skola vara utförda i Holland,
höra slutligen konstrika lås och vackra
graverade etsade beslag. Värdet af dessa från slottets
forna inredning bevarade konstsnickeriarbeten
insågs redan på 1860-talet, ity att några af dem
då bortgåfvos till Karl XV, som införlifvade dem
med sina samlingar på Ulriksdal. Därifrån har
B
; He
D 204 T77 7 /29
17 z —4† 25 1
v; 1I 22 Ä/ 25 —
1. Nedre förstugan. — 2. Riddarsalen. — 3. Louis
XVT-kabinettet. — 4. Hörnsalongen. — 5. Calleriet. — 6. Entreen. —
7. Rokokokabinettet. — 8. Empiresalongen. — 9. Matsalen. — 10.
Serveringsrum. 11. Gyllenlädersrummef. — 12. Kabinett. —
13. Fruns skrifrum. 14. Vintersalongen. — 15. Sängkammare.
— 16. Toilettrum. — 17. Klädkammare. — 18.; Sofrum. — 19,
21. Dubletten. 22. Gula gästrummet. — 23. Prestrummet. —
24, 25. Excellensrummen. — 27. Lilla kavaljersrummet. — 28.
Stora kavaljersruummet. — 29. Enrummet. — 311. Biljardrummet.
32. Terrass. — 33. Öfre förstugan. — 34. Kyrksalen. — 35.-
Grefverummen. — 36. Arsenalen. — 37. Arkivetf. — 38. Biblioteket. —
39. Herrns skrifrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
