Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidö. Rytterns socken, Snäfringe härad, Västmanlands län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅÄTEN
en ståtlig dörr kommit till konstslöjdafdelningen
på Nationalmuseum.
Men äfven en annan rest från den
ursprungliga inredningen finnes åtminstone här och hvar
bevarad i slottet. På åtskilliga håll: i förstugan,
i flyglarne upptäcka vi nämligen målade
bjälktak. Typen är det
vanliga medeltida
bjälktaket,. men
mönstren äro
renässansens
beslagsornament, blommotiv,
djur- och
människofigurer, antingen på
svart, mörkblå eller
ljusbrun botten. De
s. k.
excellensrummen (3 st.) i östra
flygeln, upptagande
den sydöstra
paviljongen, ha mycket
vackra tak af detta
slag, med mörkblå
jardsalen i östra flygeln t. ex. Vid ena
kortsidan är uppsatt en tronhimmel af hvit atlas
med mönster i svart, rödt och guld och Hans
Kristoffer Königsmarcks monogram. Under
densamma står en byst af rikskanslären i
bronserad lera. Midt på golfvet står ett stort aflångt
bord från
1600-talet. Intressantare
äro ett par smärre
dylika, det ena med
fjällbelagda ben af
balusterform samt
med vacker
stenskifva, det andra
med fruktornerade
ben, båda med
massiv fotplatta. Och
gamla präktiga
stolar af olika typ,
klädda med
gammal gobelin med
höga ryggstöd och
förgylda orneringar
bottenfärg. Några
väggpaneler af
intresse ha däremot
icke bibehållit sig till våra dagar. Stengolf af
omväxlande ljusare och mörkare sten kvarligga
i några rum t. ex. i stensalen eller riddarsalen
till höger om förstugan och i rustkammaren
eller arsenalen i öfre våningen.
Den förra salen har bevarat mycket af sin
1600-talskaraktär, äfven om det i allmänhet ej
är Axel Oxenstiernas tid vi återfinna. Den anses
ha varit
rikskanslärens
audienssal. Spiseln med
sinatoskanskakolonner och sin
klufna gafvel
stammar dock
från dennes
dagar. Den bär
årtalet 1652. Taket
är af maålad väf,
med en imitation
af ett skulpteradt
gipstak. Denna
imitationstyp var
under 1600-talets
senare hälft rätt
vanlig. På Tidö
återfinnes den
äfven i ett par an-
Nedre förstugan.
eller enklare med
raka sidostöd och
gyllenläder bidraga
till tidskaraktären. En hög ståklocka (från 1684)
med urhuset prydt med kolonner och ett
lanterninkrön bär de Königsmarckska och De la
Gardieska vapnen. Slutligen sitta här en hel
rad Oxenstiernska konterfej, börjande med Axel
Oxenstiernas och hans hustru Anna Bååts. De
flesta äro utförda i den stela, oviga stil man
brukar beteckna som den Elbfasska. Af
utomordentlig kostlig
naivitet äro
porträtten af Erik
Oxenstiernas barn »i
herdehabit». Ett
konstverk af rang
är emellertid
Ehrenstrahls 1683
signerade och
daterade porträtt af
grefve Karl
Gustaf Oxenstierna,
af en verkligt
förnäm hållning och
måladt med öf-
verlägsen
färgbravur.
Att döma af in-
ventarierna från
år 1700 (i Tidö-
dra rum, i bil-
Riddarsalen.
arkivet) funnos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
