Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skinnskatteberg. Skinnskattebergs socken, Skinnskattebergs bergslag, Västmanlands län. Af Ernst Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅ TEN
november 1552 till fogden Olof Knutsson, hvari
denne får befallning att flytta folk och redskap
det nedlagda bergsbruket vid Hadaberg
h Stigsboda an Skinsäckieberg. ÄÅr 1020
den svåra penningebristen — fick
köpmannen i Stockholm Hans Urbansson
Skinnskattebergs bruk med torpen Riddarhyttan och
Lindestorp i arrende med befallning, att han
skulle hafva ett noga inseende, att Ridderskapet
och Adeln icke tillfogade allmogen orätt och
öfvervåld i de till bruket anslagne socknar. Och
år 1649 konfirmerar drottning Christina
privilegierna för »Inwånaren och Rådzförwandten
här i Stockholm Hans Hansson, som tillhandlat
sig af Hans Urbansson Skinnskattebergs
kopparbruk» — för en ansenlig skuld af 180
skeppund garkoppar.
Det nuvarande Skinnskattebergs bruk har i
likhet med de flesta inom bergslagerna uppstått
genom sammanslagning af flera enskilda hyttor
och hammare. I 1637 års bergmästareberättelse
uppräknas följande hammare, belägna vid
»Kyrkströmmen» mellan öfre och nedre Vättern:
»En hammare i Kyrkbyn med 2 härdar upp-
bygd år 1608.
En d:o i d:o med 2 härdar uppbygd år 1628
och brukas af Anders Lockman.
med 1 härd uppbygd 1628
brukas af Michel Hysing.
med 2 härdar uppbygd 1626
brukas af Olof Hysing.
med 1 härd uppbygd 1624
brukas af Herr Steffan Kyrkoherre.
med 2 härdar uppbygd 1618
brukas af bergsmän.»
Familjen Hising, som kraftigt ingripit i brukets
senare öden, hörde således äfven till dess
grundläggare; herrarne Hising tyckas dessutom ha
haft borgmästarsysslan i Köping som ett slags
fideikommiss, hvilken befattning ej synes ha
hindrat dem att sköta om sina intressen i
Skinnskatteberg. Ulrica Eleonora och rådet skrefvo
den 15 Febr. 1714 till Karl XII med
underdånig anhållan »att provinsialfiscalen der å orten
Oloff Hising måtte få njuta den nåden att blifva
borgmästare.» »Och som
landzhöfdingen jämvähl gifwer Hising gott wittnesbörd
om hans kapacité och skicklighet, förmälandes
derhos, at han länge tjent, i det han warit
casseur, notarius och stadzsecreterare i Kiöping,
såsom ock sedermera i tre åhrs tid
provincialfiscal i Wässmanland, wid hwilka beställningar
han skall hafwa wist all behörig flit, trohet och
skickelighet, såsom en lärd och drifwande man,
hwars fader och förrfäder i långa tider beklädt
En d:o i d:o
En d:.o i d:o
En d:o i d:o
En d:o i d:o
borgmästarebeställningen i bem:te stad, så att
nampnet hos borgerskapet är mycket älskeligt;»
Kung Karls svar lydde: »Upsättes fullmackt
för Hising och afsked för Thun. Demotika d.
16 junij 1714. Exped.»
Genom utdrag ur köpekontrakten i brukets
arkiv får man den bästa och mest
koncentrerade öfversikten öfver den följande utvecklingen.
Erån år 1627 finnes ett köpebref för
borgmästaren i Köping Micael Hising på »ett stycke
Tägt vid Strömmen samt ett Hammarställe —
för en Laggild oxe och två par Ryska
handskar.» Aret därpå köper han 1/4 i Nedra
Härden i Broby smedja.
År 1645 utfärdar drottning Christina
skattebref åt borgmästaren i Köping Olof Hising på
kronohemmanen Emthyttan, Krabo och Gerån.
År 1646 får han fastebref på Bernshammars
bruk, på Hisingshammaren med tvenne härdar
samt Skinnsbergshammaren med tvenne härdar
och år 1650 fastebref å nedra hammaren i
Skinnskattebergs ström; Wetterskogshammaren
kallad.
Ar 1668 tillställer drottning Hedvig Eleonora
Kammar-Collegium ett bref med befallning att
undersöka på hvad sätt borgmästar Olof Hising
erhållit skatterättigheter å Wetterskoga, Aspbo,
Krabo, Emthyttan, Sundet och Gerån, men det
tycks ej ha åstadkommit någon ändring, ty år
1673 får sekreteraren Anders Barkman
Leijonclou bref å besittningen af dessa skattehemman,
som tillfallit honom efter borgmästaren Olof
Hising.
År 1677 utfärdar Kongl. Bergs-Collegium
privilegium för Assessor Johan Utterclou, nobil
Utterklo, (efter hvilken Uttersberg har sitt namn)
som köpt af Leijonclou, att få uppbygga en ny
hammare på det afbrända Gårdshammarstället
samt tre års frihet från hammarskattsafgifter.
År 1678 får borgmästare Micael Hising d. y.
fastebref på »ett stycke Tägt liggande utmed
strömmen från Broby hammarsmedja samt ett
hammarställe der Broby qvarn stått.» Ar 1709
säljer Johan Loo sitt järnbruk med tillhöriga
hemman i Skinnsberg till bruksförvaltaren
Christjern Christjernin, från Ramnäs — hvilken
snart åter sålde det till öfverstlöjtnanten Georg
von Heijne. Han innehade denna del i många
år och försökte införa någon ordning inom
samhället, hvilken att döma af de många krogarna
och slagsmålen förut tycks hafva varit mycket
ringa. Såväl Olof Grau i sin »Beskrifning
öfver Westmanland» som Tuneld förklara, att
vid denna tid hade Skinnskattebergs by vid
kyrkan »många vackrå gårdar, som tillhöra
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
