Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skinnskatteberg. Skinnskattebergs socken, Skinnskattebergs bergslag, Västmanlands län. Af Ernst Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKIN
ståndspersoner och ser ut som en liten stad.
De som äga gårdar här, betala ock tomtören
till Kronan». Numera finnes intet kvar af denna
by, på hvars plats den nuvarande
»Skinnskattebergs herrgård» ligger.
På 1730-talet började presidenten grefve Fred-
rik Gyllenborg — som
förut ägde Uttersberg
och Bernshammar —
att inköpa delar i
Skinnskatteberg. År 1737
köpte han af smeden
Anders Mattsson en honom
tillhörig gård med
kåltäppa på Skinnsbergs
backe och år 1747
sålde öfverstlöjtnanten von
Heijne genom
förmedling af herr Engelbrect
Gother i Stockholm till
honom
»Lockmanshammaren med Tullqvarn
ochtillhörandehemman.»
Ar 1749 förvärfvades
smedsåldermannen
Anders Winges gård i
Skinnsbergs by och de
närmast följande åren
öfriga andelar i samtliga vid Kyrkbyn liggande
hammare och härdar med undantag af den härd
i Prästhammaren, som socknen år 1664 fått
bergscollegii tillstånd att insätta, och hvilken
skulle evärdeligen tillhöra prästbordet i socknen.
Detta smide har sedan arrenderats af
Skinnskattebergs bruk tills det för icke lång tid
tillbaka inköpte det till prästhärden hörande
vattenfallet för 2,000 kronor, hvaraf räntan nu
uppbäres af församlingens pastor.
Grefve Gyllenborg genomförde en ordnad
bruksrörelse och utvidgade bruket på alla sätt.
Är 1751 utfärdar bergscollegium privilegier för
grefve Gyllenborg att i Skinnskattebergs ström
få inrätta tvenne plåthamrar till 150 skeppunds
järnplåtars utsmidning vid hvardera och två år
senare erhöll han tillstånd att vid plåtverket få
förfärdiga allehanda förtennte och oförtennte
bleck- och pannarbeten, samma år får han
tillstånd att uppbygga tvenne plåtsmedljor, ett
valsverk, ett stålverk, åtta spikhamrar,
järntråddragare och kniphammare.
Grefve Gyllenborg tillhörde hattpartiets
slugaste partigängare, som aldrig hördes på
riddarhuset — men styrde. C. G. Malmström skrifver
om honom, att ingen skickligare än han förstod
konsten att bearbeta människors egennytta, för-
49
LIUNSKA TTEBER G
Wilhelm Hisinger.
domar eller passioner, att värfva och
sammanhålla ett parti, att upptäcka och begagna hvarje
splittring i motpartiets leder. Ingen var heller
outtröttligare att uppspåra motståndare, som
kunde vinnas, eller anhängare, som kunde
öfvertalas besöka riksdagarna, och ingen kunde så
som han uppgöra
planer till en riksdagsintrig,
sammansätta vallistor,
välja rätta ögonblicket
för en motion eller
votering. Som belöning för
sitt nit utnämndes han
till president i
Bergscollegium samt blef
bankofullmäktig, af hvilken
befattning han
begagnade sig för att skaffa
penningar till sina
vidlyftiga enskilda affärer;
1751 erbjöds han att
blifva riksråd, men
afböjde detta, då han
andet skulle hindra
hans privata verksamhet.
Då han dog år 1759,
måste Sveriges ständers
bank öfvertaga hans
egendomar. Den 26 juni 1771 öfverläto herrar
Banco Commissarier Skinnskattebergs bruk med
därunder lydande hemman i såväl Västmanlands
som Stora Kopparbergs län på brukspatron
Wilhelm Hising, som förut ägde det i närheten
liggande Baggå. Han byggde Skinnskattebergs
ståtliga corps de logis, som å en stentafla i
frontonen bär inskriften W. H. (Wilhelm Hising):
B. C. F. (Barbara Catarina Fabrin) hafwa
grundat detta hus 1779.
Han dog den 9 januari 1780 och hans hustru
den 22 april samma år, hvarefter
Skinnskatteberg ärfdes af sonen Wilhelm Hising, nob.
Hisinger (1766—1852). Efter slutade studier
tjänstgjorde han en tid i bergskollegium, men
bosatte sig snart på Skinnskatteberg, utan att
därför öfvergifva vetenskapen. Hans
forskningar inom geologi, mineralogi, botanik och kemi
ha resulterat i en mängd värdefulla afhandlingar,
hvilka finnas uppräknade i Vetenskapsakademiens
Han var ledamot af
sag
handlingar för år 1852.
såväl Vetenskaps- som Landtbruksakademien
samt af flera utländska lärda samfund.
Vetenskapsakademien lät 1859 slå en medalj öfver
honom. Hans vän Berzelius var upprepade
gånger gäst på Skinnskatteberg och skref
däratt »af geologen Hisinger utfördes
ifrån, han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
