Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramnäs. Ramnäs socken, Snäfringe härad, Västmanlands län. Af Ernst Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAMNÄAÄS
Ramnäs bruk. Till vänster syncs Tersmedenska och längst till höger Schenströnska byggnaden.
gedung: Strömsholms gårdh medt Snäungs häret
och thesse fem Sochner Nämpligen Muncketorp,
Berg, Kolbeck, Ramnäs och Sura, Item Fijholms
gårdh medt Säby och Storeryttere Sochner uthi
Twhundretz häret.» Hon innehade detta till sin
död år 1621, hvarefter Ramnäs och
Kungshammaren lades till drottning Maria Eleonoras
lifgeding.
Under Gustaf II Adolfs tid uppmuntrades
bergsbruket på alla sätt, hvilket hade till följd
att många nya hammare anlades, så byggde
rådmannen Johan Bengtsson Bäck år 1620 i
fallet nedanför Kungshammaren en hammare,
efter honom kallad Bäckhammaren och år 1625
byggde handelsmannen i Västerås Johan
Christersson en hammare midt emot Kungshammaren,
på västra sidan af ån. År 1636 arrenderades
»Drottning Maria Eleonoras hammare» af
Christier Månsson, en dansk, som varit grefve Magnus
Brahes fogde på Axholms slott och län i
Västmanland och sedan 1627 borgare i Västerås.*
Aren 1638 och 1642 byggde han dessutom
på egen grund två hammare i forsen ofvanför
Kungshammaren, de s. k. Gårds- och Västra
hammarne, hvarå han erhöll Kongl. Maj:ts
stadfästelse år 1643. Då Christier Månsson dog
år 1659 efterlämnade han en betydande
förmögenhet. Hans arfvingar köpte sedan äfven
»Johan Christers» eller Köpmanhammaren och
år 1680 inlöste de Kungshammaren med
tillhörande hemman i Ramnäs, Sura och Pergs
* Uppgiften att Christier Månsson, som var född 1595, skulle ha
anlagt Kungshammaren, beror möjligen på felläsning af följande punkt
i Bergscollegii privilegiregistratur: - »af hvilka Chronohammaren
är uppbyggd vid pass 1590 och af Christier Månsson blifvit brukad
mot arrende, men sedermera 1680 af dess arfvingar under skatte in-
löst.»
59
socknar till eget skatte, så att de vid denna
tid innehade hela bruket, eller rättare uttryckt
alla hammare och härdar i Ramnäsströmmen.
Christier Månssons yngre son Eric
Christiersson tillhandlade sig efterhand de flesta andelarne
och satt som brukspatron på Ramnäs samt efter
honom hans son Carl Christiernin nobil. von
Christiersson, född på Ramnäs år 1681.
På 1720-talet började hammare och härdar
åter skingras på olika ägare. Under denna tid
innehade kammarherre Olof Adlerberg de flesta
andelarne å östra sidan och landshöfdingen i
Västmanland friherre Jonas Cedercreutz samt
efter honom hans son kammarherre Ludvig
Fredrik Cedercreutz hufvudparten af andelarne
å västra sidan om ån.
År 1731 köpte rådmannen i Västerås Magnus
Jonasson Schenström af kammarherre L.
Fredrik Cedercreutz 11/3 härd i Västra hammaren
och under de följande åren öfvergingo flera
andelar i hans ägo. Hans son, auskultanten i
Svea hofrätt Magnus Schenström, fortsatte fadrens
arbete att samla alla de västra andelarna på en
hand. År 1742 köpte han af professor Daniel
Menlös hans hustrus arfvedel efter rådman
Magnus Schenström och tillbytte sig sedan brödernas
delar samt inköpte Bäckhammars
stångjärnshammare. Han öfvergaf juridiken och slog sig
ned som brukspatron på sitt nybildade bruk
Västra Ramnäs, där han år 1762 uppförde ett
präktigt corps de logis på en kulle ofvanför
Brohammaren med utsikt öfver Nedre Nadden
samt fallen med bruksbyggnaderna.
Hufvudbyggnaden är af sten i två våningar
och souterrainvåning under ett mansardtak af
plåt försedt med vindskupor. Gården begränsas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
