Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramnäs. Ramnäs socken, Snäfringe härad, Västmanlands län. Af Ernst Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA, SLOTT OCH HERRESÅTEN.
Det af brukspatron Magnus Schenström uppförda corps de logi på västra stranden, nu disponentbostad.
af två par tätt liggande flyglar, med brutna
tegeltak och vindskupor, de yttersta flyglarne
sammanbindas af ett smidesgaller mellan
kraftiga granitpelare. Framför fasaden mot bruket
är en hög terrass — i höjd med första våningen
— med nedgång till trädgården; tidigare, innan
bruket inkräktat på området, var där äfven en
direkt uppfartsväg. Rummen — sju i hvardera
våningen — äro stora och [jusa, ett flertal ha
kvar gamla Mariebergskakelugnar i vackra
mönster, dels i färger, dels i blått och hvitt; stora
byggningen bebos nu af brukets disponent
ryttmästare Knut Cassel, hvars hem på Löfsund
i Södermanland förut skildrats i detta arbete.
Gården gör numera, inbäddad bland lummiga
träd, ett något hopklämdt intryck, men verkar
stämningsfull och har stark tidsfärg. Den är på
alla sidor omgifven af byggnader för brukets
behof, sedan detta i senare tider koncentrerats
på västra sidan.
Familjen Tersmeden, som mer än någon annan
knutit sitt namn till Ramnäs historia, kom till
Sverige under Gustaf II Adolfs tid. Bland de
många utländingar, som denne vidsynte konung
inkallade i och för tillgodogörandet af landets
stora naturliga tillgångar, var äfven Herman
Zurschmieden, en son till Renaud Guillaume
Zurschmieden från Graubünden i Schweiz, dit
familjen, som i Frankrike hette Saint Lary de
60
Therme, måst fly undan hugenottförföljelserna.
Herman Zurschmieden inkallades vid
mässingsbrukens anläggande, men arrenderade sedan
Larsbo bruk i Dalarne. Han ändrade efter
ankomsten till Sverige namnet till Tersmeden.
Hans son Reinhold ägde Svartå bruk och var
gift med Christina Börstelia, som efter hans död
gifte om sig med den bland delägarne i
Ramnäs tidigare omnämnde landshöfdingen friherre
Jonas Cedercreutz. Han erbjöd sina styfbarn
— Reinhold Tersmedens barn — adoptering,
hvilket fem af dem antogo, men afslogs af
Jakob Tersmeden och tre af hans syskon. Jakob
Tersmeden började som auskultant i
Bergskollegium, företog senare studieresor till England
och Tyskland samt arrenderade efter hemkomsten
Larsbo bruk, hvaraf han sedan blef ägare. Fastän
ej krigare till yrket, kämpade han med
mannamod i slaget vid Hälsingborg under Magnus
Stenbock och år 1717 uppsatte och inöfvade
han en frikår till Dalagränsens försvar; härför
utnämndes han af Karl XII till öfverstlöjtnant,
men begagnade aldrig denna titel. Senare
erhöll han bergsråds namn, heder och värdighet
samt adlades.
Han var den förste Tersmeden som började
inköpa delar i Ramnäs — år 1746 —, hvilket
fortsattes af hans son assessor Jakob Tersmeden,
som vid sin död innehade hela Östra bruket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
