Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramnäs. Ramnäs socken, Snäfringe härad, Västmanlands län. Af Ernst Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT
OCH HERRESÅÄTEN
Tersmedenska corps
ligen ståtlig anläggning. Bruksdriften är nu
fullständigt nedlagd såväl här som vid
Bäckhammar (1853), och vattenkraften tillgodogöres
på båda ställena genom kraftstationer; en tredje
kraftstation är anlagd vid Kungshammarfallet.
All bruksrörelse är koncentrerad vid
Ramnäs, där bruket nu består af lancashiresmedja
med åtta härdar, valsverk (anlagdt 1867) och
kettingsmedja (anlagd 1877) med ett
sammanlagdt tillverkningsvärde per år af ungefär
1,000,000 kronor.
Kommunikationerna äro goda, dels genom
station på Stockholm—Västerås— Bergslagernas
järnväg, öppnad för trafik 1876, dels genom
båttrafik på Strömsholms kanal, invigd 1787,
då Gustaf III i samband därmed gästade
Ramnäs. Kanalen går med två djupa slussar förbi
fallen, väster om bruket.
Arealen omfattar omkring o,000 hektar skog
samt 1,000 hektar åker och äng.
Sammanlagda taxeringsvärdet är nu 1,589,600 kronor.
De talrika, i senare tider uppförda
bostäderna samt öfriga byggnader för brukets
räkning äro i ett godt skick och omsorgsfullt
vårdade. De ligga på västra sidan, dels längs ån,
dels bakom det gamla Schenströmska corps de
logiet. De för landtbruket behöfliga
byggnaderna ligga dels på den västra sidan, dels på
den östra, där de af öfverste Tersmeden
uppförda stenhusen ännu fylla sin uppgift. De
ligga på den höga ås, som stryker parallellt
med ån, längs stora landsvägen från Norberg
ned mot Mälardalen. På högsta punkten, i
ett fritt och luftigt läge, ha vi det stora hvita
magasinet, som öfver dörren bär årtalet 1799,
ett stycke därifrån ligger ladugården med en
de logi från parksidan.
inhuggen stenplatta med initialerna P. R. T.
och årtalet 1797. Förbi några röda bodar med
brutna tak kommer man till
Kungshammarbyggningen, med årtalet 1793,
trädgårdsmästarebostad samt bostad för läkare. Något längre
bort, närmare Ramnäs kyrka, ligga de i senare
tid uppförda skol- och kommunalhusen.
Af de gamla hammarne återstår numera
intet annat än namnen, som bevarats å de bo-
Portalen åt gårdssidan.
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
